Under 2023 skedde en rekordstor utsläppsminskning inom EU:s system för utsläppsrätter den största årliga utsläppsminskningen sedan systemet infördes 2005. Det främsta skälet är energisektorns allt större användning av förnybar energi.
Energisektorns elproduktion minskade sina utsläpp inom EU:s utsläppshandelssystem med hela 24 procent under 2023 jämfört med året innan. Skälet till minskningen är att den förnybara elproduktionen har ökat, framför allt vind- och solkraft. I takt med det har också användningen av kol och gas minskat, rapporterar EU:s avdelning för klimatåtgärder på sin hemsida.
Systemet med utsläppshandel är EU:s viktigaste verktyg för att nå uppsatta mål om minskade utsläpp av växthusgaser, och omkring 40 procent av EU:s alla utsläpp ingår i utsläppshandeln . Utsläppen har minskat med 15,5 procent under 2023 jämfört med 2022 års nivåer, enligt statistik från EU:s medlemsländer. Utsläppen inom EU:s utsläppshandelssystem ligger därmed 47 procent under nivåerna då systemet infördes 2005. Enligt EU går utvecklingen så bra att målet om att nå en 62-procentig minskning jämfört med 2005 års nivåer till och med 2030 är inom räckhåll. Detta, menar EU, pekar på att unionens system för utsläppshandel fungerar effektivt i arbetet att göra den europeiska ekonomin fossilfri.
Flygindustrins utsläpp ökade i EU och Sverige
Tittar man på energiintensiva industrisektorer var minskningen under 2023 sju procent jämfört med året innan. Det är främst inom cement-, järn-, och stålindustrin som minskningen har skett och detta genom en kombination av minskad produktion och ökad effektivitet. Till skillnad från dessa industrier ökade flygindustrin sina utsläpp med omkring tio procent under 2023 jämfört med 2022. Ökningen kan delvis förklaras med att flygindustrins utsläpp på kort sikt minskade under de många samhällsnedstängningar som skedde under covid-19-pandemin.
I ett svenskt perspektiv var det just ökade utsläpp inom flygindustrin som gör att utsläppen av växthusgaser inom transportbranschen i Sverige enligt SCB ökade med 16 procent 2022 jämfört med 2021 (det vill säga ett annat år än EU-siffrorna). Flygindustrins ökning var hela 70 procent, men liksom i ett EU-perspektiv kan ökningen förklaras med att flygresorna minskade så kraftigt under covid-19-pandemin och att flygindustrin sedan dess har återhämtat sig. Fortfarande har dock flyget minskat sina utsläpp med 22 procent jämfört med 2019.
Enligt SCB har växthusgasutsläppen från den svenska ekonomin också minskat med tre procent 2022 jämfört med 2021. Sett på perioden 2008–2022 har utsläppen av växthusgaser från Sveriges ekonomi minskat med sammanlagt 27 procent, samtidigt som BNP har vuxit med 31 procent under samma period.
Fakta: EU ETS
EU:s system om utsläppshandel, EU ETS, infördes 2005 och täcker omkring 4o procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. I systemet ingår bland annat tillverkande industrier och el- och värmeproducenter. Systemet innebär ett tak för alla aktörer som ingår i systemet. Taket på utsläppsrätterna skulle minska med 1,74 procent årligen mellan 2013–2020, och mellan 2021–2030 ska det minska med 2,2 procent per år. Flygindustrin täcks delvis av systemet: bolag som flyger inom EU och mellan EU och Storbritannien samt Schweiz ingår. Från och med i år ingår också sjöfarten i systemet.
För varje utsläppsrätt tillåts utsläpp av växthusgaser som uppgår till 1 ton koldioxidekvivalenter som är enhet för att beräkna olika växthusgasers uppvärmningspotential. Till exempel är metan en värre gas än koldioxid och därför uppskattas 1 utsläppt ton metan bidra 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar 28 ton koldioxidekvivalenter.
Källa: EU-kommissionen, Energimyndigheten, Naturvårdsverket.
