– Den negativa trenden för inrikesflyget har pågått sedan sommaren och de nya siffrorna visar att den nedåtgående utvecklingen fortsätter. Vi ser samma trend i flera europeiska länder, utrikestrafiken ökar men inrikes tar sig inte jämfört med hur det såg ut före pandemin, säger Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen i ett pressmeddelande.

Inrikesflyget minskade alltså med drygt 7 procent och utrikesflyget ökade med knappt fyra. Det totala antalet flygpassagerare från svenska flygplatser ökade dock under första kvartalet 2024, med 100 000 resor, vilket motsvarar 1,7 procent.

Mindre flyg än före pandemin

Sett över en längre tidsperiod står dock klart att svenskarna flyger mindre nu än före pandemin. Förutom att inrikesflyg har minskat har även flygresor till andra kontinenter minskat, medan resorna inom Europa i princip har återhämtat sig till nivån 2019.

Transportforskare Jonas Åkerman vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) ser tre skäl till att flygresandet har minskat, säger han till SVT. Det första är att svenskar gör färre tjänsteresor på grund av att digitala arbetsmetoder som nätbaserade möten har fått fäste. För det andra kan en orolig omvärld få människor att resa mindre, på grund av att man inte längre kan flyga över Ryssland och Ukraina, vilket gör resor till Asien dyrare och längre. 

Och så spelar miljön roll, enligt Åkerman.

– Det ser ut som att vi har en del värderingsförändringar också, att folk är med benägna att välja klimatsmarta resealternativ. Det ser man bland annat på att tågets marknadsandel gentemot flyget har ökat, säger han till SVT.

Inte tillräckligt

Räknat i koldioxidutsläpp bidrog svenskar till omkring 9 miljoner ton före pandemin och 7,5 miljoner ton 2023.

– Det är en ganska stor minskning även om det är betydligt mindre än vad man behöver göra för att nå klimatmålen, men det är ett steg på vägen som är bra, säger Jonas Åkerman till SVT.