– Nyckeln till en grön stad är att vi kan visa på grönskans många nyttor för att motivera de kostnader och utrymmen som krävs, säger Malin Gustafsson, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet till Landets Fria.

Barrträdet svarttall har längre barr än de vanliga svenska tallarna. Den är grön året om och har förmåga att ta upp såväl metaller som partiklar, och är nu föremål för forskning. Mätningar av luftföroreningar ska bland annat göras vid befintliga svarttallar, samt vid två lövsorter i Göteborg i sommar. Därefter ska forskarna analysera hur trädarterna påverkar halterna av luftföroreningar på platserna. 

– Vi ska ställa ut träd av de tre arterna i Gårda intill E6:an där vi kan vänta oss relativt höga halter av föroreningar. Utöver det ska vi mäta på befintliga svarttallar vid Liseberg, också vid E6:an, samt i Vasaparken, detta för att se hur depositionen skiljer sig mellan de två olika platserna med olika halter av partiklar och metaller, säger Malin Gustafsson och syftar på hur mycket föroreningar fångas in av arterna eller fastnar på löv eller barr.

Arter som kan klara krävande stadsmiljö

De två lövträdsarterna zelkova och eucommia (även kallat guttaperkaträd) är i dagsläget inte vanliga i Sverige men anses ha god förmåga att klara sig i stadsmiljöer. De är torktåliga och motståndskraftiga mot sjukdomar. Svarttall finns framför allt i södra Sverige och inte i så stor utsträckning i stadsmiljöer, annat än i parker. Men intresset för svarttall i stadsmiljöer har vuxit, inte minst då fördelen med barrträd och andra vintergröna växter är att de kan förbättra luften året om.

– Valet av arter utgick ifrån vilka arter som vi tror kan klara sig bra i den krävande stadsmiljön, samt att vi ville ha tre arter av olika karaktär. Svarttall är ett barrträd som vi vet kan klara sig bra i svenska förhållanden.

Lövträden zelkova och eucommia har löv med olika egenskaper, vilket troligen påverkar hur effektiva de är på att rena luften, säger Malin Gustafsson och förklarar att forskarna som deltar i studien vill möta och följa hur de olika träden tar upp föroreningar:

– Vi vill med andra ord koppla egenskaper hos träden till depositionen av partiklar och metaller. Vi säger inte att dessa tre arter är de man bara ska använda i framtiden, utan vi tror det viktigt att få in en blandning av barrträd, lövträd och andra växter i våra städer, för att uppnå en robust och hållbar stadsgrönska, fortsätter hon.

Täta träd kan påverka luftcirkulationen lokalt

Trots att träd brukar beskrivas som städernas lungor är det inte nödvändigtvis så att ju fler träd desto bättre. För tät plantering av träd på trånga platser kan till och med göra att luftföroreningar blir mer koncentrerade, åtminstone lokalt. Hur stor den sammantagna nyttan är jämfört med potentiellt sämre luftflöden på vissa platser är också något som studien kommer att titta på:

– Om du har stora träd i ett trångt gaturum med trafik så kan emissionerna från trafiken ”fastna” under trädkronorna eftersom träden påverkar luftflöden. Å andra sidan, så ger stora träd med täta kronor en totalt högre deposition av luftföroreningar. Vad som väger tyngst är något som vi vill utforska mer i denna studie.  

När mätningarna är klara kommer informationen att användas för att förbättra forskarnas modeller och analyseras. Därefter kommer olika scenarier arbetas fram i samarbete med stadsplanerare och förvaltare i Göteborgs stad. Syftet är att svara på tre huvudfrågor:

– Vilka arter och vilken placering är mest lämplig i olika stadsmiljöer avseende luftkvalitet? Det tar tid för nyetablerade träd att växa till sig och nå sin fulla potential avseende olika ekosystemtjänster, så vilken effekt har träd av olika storlek (ålder) på luftkvaliteten? Och till sist, kan vi öka krontäckningen i en stad eller stadsdel för att generellt förbättra luftkvalitet i hela området?

Underlag för att ”optimera trädens ekosystemtjänster”

Målet är att ta fram underlag för de som jobbar med urban grönska i Göteborg. Med mer kunskap och planering kan träden bli ännu bättre på att förbättra luften i städerna, förklarar Malin Gustafsson:

– Nyckeln till en grön stad är att vi kan visa på grönskans många nyttor för att motivera de kostnader och utrymmen som krävs. Som en del i detta vill vi visa hur val av träd och placering av träd även kan bidra till en bättre luftkvalitet. Genom smart planering kan vi förhoppningsvis optimera trädens ekosystemtjänster.