– Att lära oss mer om hur olika djur reagerar på mänsklig aktivitet kan hjälpa oss samexistera, säger Tim Hofmeester, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och medförfattare till studien i ett pressmeddelande.

Studien kartlade 163 däggdjursarter i 21 länder och tog hjälp av medborgarforskare. SLU lånade ut viltkameror till över 100 deltagare i Umeå, som bidrog med data.

En slutsats för Sveriges räkning var att skogshare och rådjur visade ökad aktivitet under de delar av pandemin när mänsklig aktivitet är som störst. 

– Resultaten stämmer bra med de genomsnittliga mönster vi såg världen över där vi såg att många vilda djur, särskilt växtätare som hjortar och älgar, var mer aktiva under perioder med mer mänsklig aktivitet. Stora rovdjur däremot var mindre aktiva under samma perioder, säger Tim Hofmeester.

Rovdjurs beteenden påverkads överlag mer än växtätares, visade studien. Att stora rovdjur som björn och vildsvin höll sig undan har att göra med att de ser människor som hot, medan andra vilda djur förknippar människor med föda och skydd från rovdjur, och därför blir mer aktiva när människor rör sig mer i ett område.

Närmade sig vägar

En tidigare studie som använde sig av gps-sändare har visat att vilda djur rörde sig längre sträckor och mer i närheten av vägar under pandemin, särskilt i länder med hårda nedstängningar, som Frankrike och Peru.

– Det mest intressanta är att vi såg att djuren ändrar sitt beteende väldigt fort. Det är ett bra tecken. För det innebär att de har behållit sin förmåga att ändra beteende i förhållande till oss, vilket har stor betydelse när vi utformar naturskyddsåtgärder, sade ekologen Marlee Tucker vid Radboud Universiteit i Nederländerna till DN när studien offentliggjordes 2023.

Studien Mammal responses to global changes in human activity vary by trophic group and landscape är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature ecology & evolution och går att läsa här.