– Att matsvinn framförallt uppkommer i hushållen är en gammal sanning som inte längre stämmer, säger Johan Hultén, projektledare för Samarbete för minskat matsvinns (SAMS) kansli, som är en del av IVL Svenska miljöinstitutet i ett uttalande.

De senaste beräkningarna av matsvinn kommer från Naturvårdsverket och visar dels att hushållen slänger bort allt mindre mat. 2018 slängdes i genomsnitt 68 kilo per person. 2022 var siffran 56, det vill säga en minskning med 18 procent.

En annan stor förändring är att livsmedelsindustrins avfall beräknas vara sex gånger större än vad som tidigare varit känt. Det beror enligt IVL inte på att industrin plötsligt slänger så mycket mer, utan på att fler avfallsflöden har fångats upp i statistiken.

– Den här sortens undersökningar visar på det stora behovet och den stora nyttan med att regelbundet mäta och följa upp matsvinn enligt gemensamma standarder, säger Sara Sundquist, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen och ordförande i Samarbete för minskat matsvinn.

Långt ifrån målen

Under fjolåret slängdes ungefär1 420 000 ton livsmedelsavfall i Sverige. Det motsvarar 135 kilo per person.

Enligt våra nationella mål ska livsmedelsavfallet minska med 20 procent från 2020 till 2025. Fram till 2022 var minskningen bara tre procent.

– Eftersom merparten av livsmedelsavfallet kommer från professionell verksamhet hamnar mer ansvar för att minska matsvinnet på dem som hanterar livsmedel i sitt jobb, säger Johan Hultén och fortsätter.

– I producentledet gäller det att se möjliga affärer i restströmmarna och arbeta mer systematiskt för att minska svinn, eller utveckla nya livsmedel genom att ta vara på mer av råvarorna.

Men även hushållen behöver bidra, menar han. Drygt en fjärdedel av hushållens matavfall består av ätbar mat.

– Hushållen kan framförallt undvika att kasta sådant som de hade kunnat äta, framförallt varor som inte hunnit bli dåliga, säger Johan Hultén.