Natomedlemskapet ska ge Sverige ökat skydd mot en rysk aggression. Men om Natos avskräckning misslyckas kan Sverige bli tvunget att skicka soldater i strid i andra länder.
Med Sverige i Nato minskar risken för ett ryskt anfall mot svenskt territorium, enligt Försvarsmakten. Detta eftersom ett angrepp mot Sverige nu betraktas som ett anfall mot alla medlemmar i Nato. Samtidigt kvarstår flera hot mot Sverige. Försvaret har bland annat varnat för att riskerna för hybridangrepp som påverkansoperationer, cyberattacker och sabotage ökar.
Och även om Sverige och Finland anses öka Natos avskräckningsförmåga ytterligare, är risken för konflikt inte noll.
– Svenska soldater måste vara beredda att ställa upp om Natos grundkoncept med avskräckningen misslyckas, säger Jan Hallenberg, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
Putin kan utmana
Primärt kan det handla om ett angrepp mot ett baltiskt land. Då skulle Sverige sannolikt bli direkt inblandat. I Natos försvarsplaner väntas Sverige få en viktig roll i Baltikum. Redan i fredstid ska en svensk styrka vara på plats i Lettland inom ramen för Natos framskjutna försvar.
Vladimir Putin vet att han sannolikt inte kan vinna ett krig mot Nato om alliansen håller ihop. Men militäranalytiker har varnat för att den ryske presidenten kan komma att vilja testa Natos försvarsgaranti.
– Den risken ökar framför allt om Trump vinner presidentvalet, säger Hallenberg.
Länder som Tyskland och Danmark har varnat för att Ryssland kan ha kapacitet att angripa Nato redan om några år. Svaga punkter som pekats ut är Suwalki-korridoren mellan Kaliningrad och Belarus, men även det glest befolkade norra Finland.
Frågan är om den tyngsta Natomedlemmen USA är redo att gå i krig för dessa områden. Joe Biden har lovat att USA ska försvara ”varje tum” av Natos territorium. Men med Donald Trump som president är det inget Europa kan vara säker på, enligt Hallenberg.
Försvagat Nato
Det finns en oro i Europa efter Trumps utspel om att uppmuntra en rysk invasion. Tidigare har han hotat att lämna Nato, och även kallat det ”galenskap” att USA skulle gå i krig för att försvara ett baltiskt land.
Risken är stor att Nato försvagas om Trump blir president, enligt Hallenberg.
– Även om han inte går ur kan han dra tillbaka de amerikanska styrkorna. Och det finns inte europeiska resurser som kan ersätta ett USA som drar sig tillbaka.
Konkret innebär det att de svenska soldaterna i Baltikum kan tvingas strida utan amerikansk uppbackning, om Ryssland anfaller.
