Den största delen av Sveriges livsmedelsproduktion har skett i de södra delarna av landet. Men inom några årtionden kan mark längre norrut, som hittills inte varit odlingsmark, bli det, på grund av klimatförändringarna. Att mer mark i norra Sverige blir jordbruksmark skulle också kunna kompensera för att skördarna blir mindre eller försvåras i andra delar av världen på grund av det uppvärmda klimatet. 

För att mark i norra Sverige ska kunna hantera extrema väderfenomen som blir vanligare på grund av klimatförändringarna är det viktigt att ta hand om marken på rätt sätt från början, så att den behåller sin motståndskraft. Det säger Tobias Klöffer som i början av februari blev klar med sin doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet:

– Det här innebär inte att vi plötsligt kan odla grödor överallt i norr. Det finns också andra villkor som måste vara lämpliga för jordbruk, som markens skick eller hur grödor kan hantera de extrema ljusförutsättningarna i norr, säger han till Landets Fria och hänvisar till de korta dagarna på vinterhalvåret och de så långa dagarna under sommarhalvåret. 

– I korthet kan klimatförändringar innebära en möjlighet att flytta jordbruk längre norrut och därigenom öka området som kan användas för jordbruk. Som ett resultat av det kan mängden mat som produceras i den här delen av världen öka.

Intensivt jordbruk gör marken kompakt

I sin forskning har Tobias Klöffel bland annat undersökt hur 89 markområden i Sverige och Norge påverkas av klimatet, och hur klimatförändringar kan komma att påverka marken. Han och hans forskarkollegor har kunnat se att markstrukturen var sämre längre söderut än i norr. Enligt Tobias Klöffel kan det ha att göra med hur jordbruksmark har använts i södra Sverige – det intensiva jordbruket där har gjort marken mer kompakt vilket i sin tur har försämrat dess motståndskraft. 

En kompakt mark leder till flera negativa konsekvenser. Det blir svårare för rötter att hitta till näringsämnen och vatten eftersom jorden är så sammanpressad, vilket också försvårar daggmaskarnas arbete med att skapa gångar i marken. Och när jorden är mer kompakt får den svårare att ta upp vatten:

– Som resultat kan vattnet rinna bort vid ytan och kan därför inte lagras i marken. Det vattnet saknas då när växter behöver det under torra perioder. Dessutom kan vatten som rinner bort vid ytan leda till jorderosion. Båda aspekterna är särskilt problematiska i en kontext av klimatförändringar, som kommer att öka frekvensen av intensiva regnhändelser och perioder av torka, förklarar han.

Frys-tö-cykler bra för markstrukturen

Tobias Klöffel har också undersökt hur jorden påverkas av regelbundna temperaturfluktuationer kring nollstrecket. Dessa kommer sannolikt att bli vanligare med mindre snötäcken i de norra delarna av Sverige framöver. När marken ömsom fryser, ömsom tinas upp påverkar det markkvaliteten på ett positivt sätt genom att luckra upp marken vilket innebär att växters rötter får bättre förutsättningar att utforska marken. Därmed kan rötterna enklare få tillgång till näringsämnen och vatten. En mindre kompakt jord innebär också att vatten lättare tas upp, för att sedan ge vatten till växter när de behöver det.

– Vår forskning har visat att ju mer frekventa och intensiva dessa cykler är desto större kan fördelarna bli. Fördelarna är särskilt relevanta för marker som tidigare har blivit kompakta, säger Tobias Klöffer. 

En motståndskraftig mark har större kapacitet att hantera de extremväder som väntas bli vanligare på grund av klimatförändringarna. För att vara motståndskraftig behöver marken en buffert för att exempelvis klara sig under perioder av kraftigt regn liksom torrperioder, och samtidigt behålla sin förmåga för växtlighet. Markens motståndskraft hänger också ihop med graden av organiskt material:

– Vår forskning visar att markstrukturen gradvis börjar att försämras när markens organiska kolinnehåll är mindre än tre procent, den blir därmed mindre motståndskraftig gentemot extrema väderhändelser. Andra metoder att uppnå motståndskraft kan hänga ihop med att man hanterar ingrepp i marken på sätt som stör jorden så lite som möjligt, säger Tobias Klöffel. 

Genom att tillföra kompost eller gödsel kan nivån av organiskt material ökas. En annan metod är att rotera grödorna som odlas – gärna med grödor som innehåller gräsvall:

– Gräsvall har ett väldigt kompakt rotsystem och det tillför mycket organiskt material till marken. Organiskt material påverkar markstrukturen stort på två sätt: Först och främst så stabiliserar det marken av sig självt vilket har att göra med dess bindningskraft. I princip ”limmar” det samman jordpartiklar och skapar på så sätt stabilitet till helheten i marksrukturen, säger Tobias Klöffel och fortsätter:

– För det andra utgör organiskt material mat för jordmikrober och andra marklevande varelser som daggmaskar. Så närvaron av organiskt material driver på dessa organismers aktivitet. Det har flera fördelar som att jorden luckras upp, vilket gör det enklare för växter att trivas och för vatten att tas upp av marken. Det är också fördelaktigt för frigörandet av näringsämnen. 

På vilka sätt hoppas du att din forskning ska kunna bidra till ett mer hållbart jordbruk i framtiden?

– Jag hoppas att min forskning ökar medvetenheten genom att visa att det är viktigt att ta markstrukturen i beaktning när man talar om hållbart jordbruk. Bara en god markstruktur kan fungera som buffert vid extrema väderhändelser som perioder av väta och torka, som kommer att bli vanligare i framtiden i och med klimatförändringarna. Bara en god markstruktur kan hjälpa till att producera mat på ett tillförlitligt sätt i ett mer varierat klimat.