Cementindustrin står för omkring åtta procent av alla koldioxidutsläpp i världen, och i Sverige kommer fyra procent av utsläppen av växthusgaser från cementproduktionen. Men nu finns alternativ. Industrihampan växer snabbt, den kan nå nästan fyra meter på drygt hundra dagar, och har många användningsområden. Även hampans vedämnen som finns i stjälken, som tidigare var en restprodukt, kan användas som ett miljövänligt alternativ inom byggindustrin. 

Industrihampans fibrer i kombination med kalk kan användas för ett byggmaterial med betydligt mindre klimatavtryck än betong och cement. Materialet kallas hampabetong eller hampakalk, och har använts inom byggindustrin i bland annat Frankrike sedan 1980-talet. Frankrike är också det land i EU som odlar mest hampa, landet står för 70 procent av unionens hampaproduktion. 

Även i Sverige växer intresset för hampakalk. Odling av hampa förbjöds i landet 1965 men sedan 2003 kan industrihampa odlas av den som har tillstånd. 2022 vann Steninge naturhus, vars väggar är byggda i hampakalk, Halmstad kommuns arkitekturpris. 

Byggstenar av hampakalk har betydligt sämre bärkraftighet än betong men kan användas till exempel i innerväggar eller som isolering. Hampakalken har flera positiva egenskaper: den är motståndskraftig mot mögel, ohyra, isolerar värme bra, och kemikalier behöver inte tillföras. 

Hampan en effektiv kolsänka

Ytterligare en fördel är att hampan är en kolsänka som kan fånga dubbelt så mycket koldioxid som sin egen vikt. Enligt forskning kan hampan också vara dubbelt så effektiv som träd på att fånga upp koldioxid.

I USA sjösattes förra året ett forskningsprojekt för att se hur effektivt hampan kan vara för att binda kol. Zachary Brym vid University of Florida som leder forskningsprojektet ser stor potential i hampan, och säger att industrihampa kan fånga upp så mycket som femton ton koldioxid per hektar. 

– Det här kan vara mer effektivt än träd på årlig bas, som fångar upp till sex ton kol per hektar. Vi vill uppmuntra odling av den här grödan som ett sätt att starkt bidra till att bevara och binda kol genom jordbruk, säger han på universitetets hemsida.

Kaja Kühl som ingår i ett initiativ vid Columbia University i USA, inom vilket hon bland annat har färdigställt två stugor med hjälp av hampakalk i syfte att demonstrera materialets användbarhet, understryker också hampans kapacitet som kolsänka: 

– Att välja material som tar mycket koldioxid i anspråk innan de blir byggmaterial kan bli väldigt fördelaktigt i arbetet för koldioxidneutralitet till år 2050, säger hon till The Guardian. 

EU: Hampan viktig för koldioxidneutralitet 2050

Enligt Europeiska kommissionen finns det många fördelar med hampan för både jordbrukare och industrisektor. Även själva materialet, hampakalken eller hampabetongen, binder koldioxid. Mängden koldioxid som lagras i materialet är större än utsläppen som genereras när det tillverkas. Koldioxid fortsätter också att lagras under en byggnads livslängd. Hampan kan därför spela en viktig roll för att uppnå koldioxidneutralitet senast till 2050 enligt Europeiska kommissionen.  

Det faktum att kemikalier inte behöver tillföras ger hampakalken ytterligare en fördel. Tim White från Texas Healthy Homes menar att moderna konventionella hus ofta innehåller en cocktail av giftiga kemikalier och att hampan kan göra husen hälsosammare för såväl natur som människa. 

– Det här materialet är nästan koldioxidnegativt, säger han till The Guardian och betonar att inga petrokemiska produkter krävs.