Det är det faktum att kapitalinkomsterna har blivit en viktigare andel av totalinkomsten i kombination med att dessa framför allt återfinns hos människor med höga inkomster som rådet lyfter som förklaring till att den ekonomiska ojämlikheten har ökat i Sverige. Tar man bort kapitalinkomsterna och bara räknar på arbetsinkomsterna är ojämlikheten inte lika stor. Löneskillnaderna i Sverige är fortfarande de lägsta inom OECD. Det konstaterar Finanspolitiska rådet i en rapport som släpptes på onsdagen. Bostadsmarknaden däremot, beskrivs som en drivkraft till klyftorna:

– Där sticker Sverige ut, säger Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten till TT. 

Rådet skiljer på tillgångsvärden och disponibla inkomster där de första är mer ojämnt fördelade inom befolkningen. Därför kan den ekonomiska ojämlikheten i landet vara större än vad som går att avläsa i den statistik som i dag finns tillgänglig. Den offentliga sektorns utjämnande effekt har dessutom minskat, vilket också påverkar storleken på de ekonomiska klyftorna. Rådet betonar i sin rapport att diskussionen i Sverige kring hur klyftorna ser ut präglas av ”begreppsliga missförstånd” och att debattörer talar förbi varandra genom att hänvisa till olika saker. 

Efterlyser statistik över förmögenhet

Finanspolitiska rådet anser att det saknas viktig information kring hur kapitalvinster och förmögenheter är fördelade i Sverige. I brist på fakta har båda sidorna – både de som vill tona ner ojämlikheten och de som vill överdriva den – stort utrymme att spekulera kring hur det verkligen ser ut. Rådet efterlyser därför mer omfattande statistik kring hushållens tillgångar och skulder för att ge bättre underlag till den ekonomiska utvecklingen och jämlikheten i landet. Detta är nödvändigt för att finanspolitiken ska utformas på bästa sätt: ”Att begränsa tillgången till fakta borde inte vara ett alternativ.”, skriver rådet.

Även om Finanspolitiska rådet drar slutsatsen att de ekonomiska klyftorna har ökat, och att de sannolikt har gjort det mer än vad statistiken som finns tillgänglig i dagsläget avslöjar, anser det inte att det i sig innebär att landet har blivit ett ”särskilt” ojämlikt samhälle. Rådet konstaterar att jämfört med de flesta andra OECD-länderna har klyftorna i Sverige ökat mycket, men utifrån en låg nivå. Rådet anser dock att det finns skäl att följa utvecklingen noga, då för stora ekonomiska klyftor är destruktivt för samhället.

Bland annat kan stora klyftor leda till en minskad social tillit vilket i sin tur kan leda till ökad brottslighet. För stora klyftor kan också bidra till att vissa grupper förlorar tilltron till den politiska processen samtidigt som andra grupper i större utsträckning dominerar politiken. Det kan i sin tur försätta demokratin i fara, enligt Finanspolitiska rådet.