Polisen har redan så stora befogenheter att regeringens förslag om visitationszoner blir ett slag i luften, anser kriminologen Felipe Estrada Dörner.
– Jag tycker inte synd om några killar i Gucci-keps, men det kommer ha en negativ effekt på det brottsförebyggande arbetet.
Regeringen vill att polisen ska kunna upprätta tillfälliga visitationszoner i områden med stor risk för grovt gängvåld. Där ska personer få visiteras utan misstanke om brott, exempelvis utifrån klädsel eller beteende.
Likt tunga remissinstanser ställer sig Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, frågande till behovet. Svensk polis har till skillnad från dansk, som det ofta jämförs med i debatten, redan möjlighet att visitera alla man tror kan vara inblandade i gängvåld, säger han.
– I de fall polis behöver stoppa ungdomar som de tror bär vapen gör de det. Gör de inte det är det väldigt dåligt polisarbete.
Ingen skillnad
Camila Salazar Atías, kriminolog på Fryshuset i Stockholm, möter unga som ofta stoppas.
– När vi pratat med ungdomar i våra mest utsatta områden där det varit mycket konflikter med gäng har de sagt ”vad blir skillnaden?”, säger hon.
Det har varit fritt fram ändå har varit deras känsla. ”Vi blir stoppade tre gånger i veckan, på väg till skolan eller så”. Då hänvisar polisen till de paragrafer som redan finns.
Felipe Estrada Dörner har forskat om hur svensk polis stoppar och kontrollerar människor misstänkta för narkotikabruk. Han har kunnat visa att vissa grupper oftare tvingas lämna kiss- och blodprov trots att de inte brukat narkotika.
– Det är grupper som tenderar att bo i de fattigare områdena, har mindre resurser när de växte upp och har utländsk bakgrund, vilket också är resultat man känner igen från internationell forskning.
Fler stoppas
Om man genom visitationszoner systematiskt sänker trösklarna talar allt för att fler oskyldiga kommer att stoppas, säger han.
– Och det kommer inte vara slumpvis fördelat utan det kommer vara systematiskt snedfördelat mot vissa grupper.
Det är skadligt eftersom forskning visar att människors förtroende för polisen är avgörande för att effektivt kunna motarbeta grovt våld i utsatta områden, enligt Felipe Estrada Dörner.
– Det här riskerar helt enkelt den pusselbiten.
Camila Salazar Atías möter ofta poliser som är medvetna om att felaktiga visiteringar sker och att det vore skadligt att missbruka visitationszonerna.
– Om man upplever att vi alla bor i ett område där vi är misstänkliggjorda så kommer det så klart att slå helt fel.
FAKTA: Detta är en visitationszon
Regeringen föreslår att ett system med visitationszoner, av regeringen kallat säkerhetszoner, införs i Sverige. Men vad är syftet och hur ser kritiken ut? TT:s Marc Skogelin svarar på 4 frågor.
Vad är en visitationszon?
I en visitationszon får polis visitera personer som befinner sig på allmän plats i området, inklusive barn, utan att det finns misstanke om brott.
Det skiljer sig mot dagens ordning som kräver att det “finns anledning att anta” att ett brott som kan ge fängelse har begåtts för att polisen ska få visitera.
Polis ska inte få visitera vem som helst utan det ska ske på ”sakliga skäl”.
I utredningen som ligger till grund för förslaget nämns som exempel att personen motsvarar en riskprofil som arbetats fram med polisiär erfarenhet, att det är en person som tidigare begått allvarlig brottslighet, beter sig avvikande eller är klädd på ett visst sätt.
I zonen får polisen även söka igenom fordon efter vapen eller andra farliga föremål utan misstanke.
Samtliga ingripanden måste dokumenteras.
När och var får en visitationszon upprättas?
Polisen får upprätta en zon om det med hänsyn till en konflikt mellan eller inom gäng finns en påtaglig risk för skjutningar eller sprängningar i området.
För att få upprätta en zon måste det även anses vara av ”synnerlig vikt” för att förebygga eller förhindra den typen av brott. Vidare måste fördelarna med zonen anses överväga nackdelarna.
En visitationszon ska som längst få gälla två veckor, men kan förlängas med ett nytt beslut.
Zonerna kan upprättas var som helst, men enligt utredningen kommer de troligen främst att användas i socialt utsatta områden där problemen med kriminella nätverk är störst.
Den finns ingen gräns för hur stor en zon får vara.
Polisen måste informera allmänheten om att en zon upprättas. Beslutet om att införa en zon kan överklagas till domstol.
Vad är syftet med zonerna?
Enligt utredningen anses polisens befogenheter att visitera och genomsöka fordon vara otillräckliga i vissa lägen vid konflikter mellan kriminella nätverk.
Bland annat har man nämnt att zoner kan hjälpa till att kyla ned konflikter och förhindra våldsspiraler.
Hur ser kritiken ut?
Kritiken handlar bland annat om att nyttan med zonerna inte är tillräckligt utredd. Flera remissinsatser ifrågasätter att det innebär en tydlig effektivitetsvinst då svensk polis redan har stora befogenheter att visitera och söka igenom fordon.
Flera remissinstanser menar vidare att de integritetsintrång som systemet medför är för stora och att zonerna riskerar leda till att polisen ägnar sig åt diskriminerande etnisk profilering. Förutom skadan för den enskilde som drabbas kan det i längden leda till att förtroendet för staten i de områden där zonerna upprättas försämras.
