Genetisk mångfald spelar stor roll för hur arter ska kunna anpassa sig till klimatförändringar. Därför krävs också bättre stöd för och övervakning av den genetiska mångfalden. Det kommer en ny studie fram till som också menar att Sverige kan bidra med viktig kunskap på området.
Den genetiska skillnaden i arvsmassan mellan olika varelser inom samma art spela kan spela stor roll i artens möjlighet att anpassa sig till klimatförändringar som extrem värme eller torka. Denna skillnad i arvsmassan, så kallad genetisk mångfald, omfattas av FN:s konvention om biologisk mångfald. Under FN:s konferens om biologisk mångfald i Kanada 2022 skärptes bland annat kraven på skydd av den genetiska mångfalden bland vilda arter. Det här är ett område som enligt den nya studien har varit eftersatt. Studien har undersökt hur den genetiska mångfalden, med fokus på groddjur, fåglar, stora rovdjur, och skogsträd, övervakas i 38 europeiska länder.
– Generellt ligger övervakning av genetisk mångfald efter annan övervakning av biodiversitet. Nu börjar dock intresset för genetisk mångfald öka i takt med insikterna om den centrala roll denna del av biodiversiteten spelar för klimatförändringarnas påverkan på djur- och växtbestånd, säger Linda Laikre som är medförfattare till studien och professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
De länder som ingår i studien har kommit olika långt vad gäller att övervaka arternas genetiska mångfald. Störst fokus ligger ofta på stora rovdjur, medan de små groddjuren – som är särskilt känsliga för klimatförändringar – inte får samma uppmärksamhet. Sverige – som har lagt mycket fokus på fiskar och havslevande organismer – anses ha kommit jämförelsevis långt i arbetet med övervakning av den genetiska mångfalden.
– Vi har därför möjlighet att bidra med kunskap inom detta område till andra europeiska länder som inte kommit lika långt, säger Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, och medförfattare till studien.
Fakta: Genetisk mångfald
Under FN:s konferens om biologisk mångfald i Kanada 2022 enades länderna om ett nytt globalt ramverk, och samtidigt skärptes också kraven på skydd av den genetiska mångfalden.
Med genetisk mångfald avses att varelser inom en och samma art har variationer i sina arvsanlag. Dessa variationer är en förutsättning för att en art ska kunna anpassa sig till sin miljö och även till klimatförändringar.
Insatserna för att övervaka den genetiska mångfalden skiftar stort mellan olika europeiska länder konstaterar en ny studie, Monitoring of species’ genetic diversity in Europe varies greatly and overlooks potential climate change impacts, som har publicerats i Nature Ecology & Evolution.
Den konstaterar bland annat att trots att den genetiska mångfalden är en viktig aspekt av den biologiska mångfalden har området inte övervakats tillräckligt och ligger efter övervakningen av annan biodiversitet.
I studien har 38 europeiska länders insatser för övervakning av genetisk mångfald av olika arter undersökts. Stora rovdjur har generellt sett uppmärksammats mest, medan få program finns för groddjur, trots att dessa är särskilt känsliga för klimatförändringar.
Källa: Nature Ecology & Evolution, Stockholms universitet
