I Lysekil, Luleå och Slite har omställningsarbetetet kommit olika långt men invånarna i alla tre orterna oroar sig för att förlora jobbtillfällen. Många anser också att bördorna för omställningen inte delas rättvist mellan stad och land, enligt ett nytt forskningsprojekt.
Att ställa om ett samhälle sker inte smärtfritt. För att undersöka hur omställningsprocessen påverkar medborgare på lokal nivå har forskare gjort intervjuer med verksamma och boende i tre orter, Lysekil, Luleå och Slite. Syftet är att ta reda på vad som behövs för att bättre förankra omställningen i samhället.
–Vi har ibland pratat om de här platserna som att de ligger i frontlinjen av omställningen, säger Eva Lövbrand, professor vid Tema Miljöförändring på Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
”Klimatomställningens kanariefåglar”
Hon tar upp det gamla bruket av kanariefåglar i engelska gruvor – när kanariefåglarna tuppade av var det fara å färde även för gruvarbetarna. Lövbrand ser orterna Lysekil, Luleå och Slite – som alla har tung industri och därför har stora krav på sig att ställa om – som ”klimatförändringens kanariefåglar”.
– De är lite som kanariefåglarna. Här ser vi vad omställningen innebär, säger Eva Lövbrand som förklarar att invånarna i de tre orterna är väl medvetna om vad de står inför.
I Lysekil har Preems raffinaderi blivit en del av stadens själ, och ortsbor oroas över vad som kommer hända med dem och deras lokalsamhälle utan oljeindustri. I intervjuer framkommer att omställningen här orsakar nostalgi liksom osäkerhet inför framtiden.
Efterlyser dialog
I Luleå har SSAB och stålindustrin kommit en bit på vägen i omställningsprocessen vilket det finns en stolthet över, samtidigt som oron finns även här.
På Gotland finns oro för hur Slites cementfabrik ska påverkas när industrin ska ställa om. I de tre orterna finns också en känsla av att klimatomställningens villkor bestäms ovanför deras huvuden, och att bördorna för omställningen inte delas rättvist.
– Om man vill erkänna att medborgarnas röster också spelar roll är det viktigt att skapa plats för dialog och aktivt visa intresse för att lyssna, säger Anna Bohman, universitetslektor på Tema Miljöförändring.
Fakta: Omställning på lokal nivå
Forskare har i tre år intervjuat politiker, näringsliv, akademiker och fackföreningsfolk såväl som vanligt folk i orterna Lysekil, Slite och Luleå, i ett samarbete mellan Linköpings universitet och University of Newcastle.Syftet med forskningsprojektet har varit att lyfta lokala röster då dessa ofta saknas i debatten, enligt forskarna.
På alla tre orterna fanns oro för vad som kommer att hända med jobben när omställningsprocessen tar fart, även om de olika orterna har kommit olika långt.
Forskarna ser att förändringarna väcker både känslor av nostalgi och osäkerhet i Lysekil där Preems raffinaderi av många ses som en del av stadens själ.
I Luleå blandas känslor av oro med stolthet då SSAB redan har påbörjat arbetet med att göra stadens stålindustri fossilfri. Oron handlar bland annat om hur de norrländska älvarna kommer att påverkas när SSAB ska tredubbla sin elkonsumtion.
I Slite blandas oron över hur cementindustrins kalkbrytning påverkar Gotlands grundvatten med effekterna av en klimatomställning. Här finns åsikter som att den gotländska naturen offras för att tillverka klimatneutral cement som ska användas till att bygga ett fossilfritt samhälle på fastlandet.
Forskarna drar slutsatsen att det behövs ett forum för dialog mellan politikerna på den nationella nivån och medborgarna lokalt. På alla tre orterna efterlyser lokalbefolkningen samtal om framtiden som de får ta del av.
Forskningsprojektets publikationer finns att ta del av här: Catalyzing industrial decarbonization: the promissory legitimacy of fossil-free Sweden
Transitioning unions: what constitutes a just transition for Swedish trade unions?
In the Shadow of an Oil Refinery: Narrating Just Transitions in the City of Lysekil
