För att skydda den akut hotade ålen tillåts endast fiske med särskilda tillstånd, och inga nya utfärdas. Men nu vill regeringen att dagens tillstånd ska kunna överlåtas.
Ålen klassas i den svenska rödlistan som akut hotad och arten har minskat med 98 procent i Europa sedan 1970-talet. Sveriges ålförvaltningsplan, som grundas på politiska beslut, har bidragit till kraftigt minskat ålfiske – i dag råder generellt förbud för alla som inte har särskilt fisketillstånd.
– Vi utfärdar inga nya ålfisketillstånd, och omprövar dem varje år, så det har minskat. Och medelåldern hos de som fiskar är ganska hög, sade Havs- och vattenmyndighetens utredare Sofia Brockmark till Syre år 2020.
14 september 2023 hade 148 personer tillstånd att fiska ål i Sverige, varav 49 personer i sötvattensområden och 99 personer i havet.
Över hälften av ålfiskarna har nått pensionsålder, enligt Havs- och vattenmyndigheten.
Överlåta tillstånd
Planen har alltså varit att ålfisket ska fasas ut, att nuvarande generation ålfiskare ska vara den sista.
Men nu vill regeringen se en kursändring, något Altinget var först att rapportera om. I regleringsbrevet för Havs- och vattenmyndigheten 2024 står nämligen följande att läsa: ”Havs- och vattenmyndigheten ska utreda förutsättningarna att tillåta generationsväxling inom ålfisket genom att möjliggöra överlåtelse av ålfisketillstånd.”
Detta är något som moderata riksdagsledamöter i södra Sverige regelbundet har motionerat om, skriver Altinget.
Enligt motionen ”Bevarande av ålfisket som ett nationellt kulturarv” från 2023 är det skånska ålfisket ”ett småskaligt, miljövänligt, hantverksmässigt och kustnära fiske” och en del av ett kulturarv som bör bevaras. Motionärerna anför vidare att ”Vattenkraft, säl och skarv åstadkommer större skada på ålbeståndet än ålfisket” (se faktaruta).
Internationella Havsforskningsrådet, ICES, ger dock sedan 20 år tillbaka rådet att den mänskliga påverkan på ål måste minska till så nära noll som möjligt.
Regeringsuppdraget till Havs- och vattenmyndigheten ska ska redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast 1 augusti 2025.
Svenska ålförvaltningsplanen
• Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är bedömd till akut hotad.
• För att rädda ålen har EU ställt krav på medlemsländerna att de ska ta fram nationella ålförvaltningsplaner.
• Sveriges plan har som långsiktigt mål att uppnå ett bestånd av utvandrande blankål (det utvecklingstadium där ålen leker, uppnås vid 12 till 18 års ålder) som motsvarar 40 procent av den blankål som skulle kunna produceras i ett av människan opåverkat bestånd.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten och havet.nuVattenkraft dödar flest ålar
År 2021 var mängden ålyngel i Nordsjön 0,7 procent av antalet mellan 1960 och 1979. 2022 hade den siffran sjunkit ytterligare, preliminärt till 0,4 procent.
Fler ålar beräknas dö i vattenkraftverk än av fiske, enligt forskning.se. Detta trots insatser för att hjälpa ålarna förbi turbinerna, på deras väg mot lek i Sargassohavet.
År 2022 fick 19 000 ålar skjuts förbi vattenkraftverken i Göta älv, Lagan, Ätran och Motala ström, i ett samarbete mellan vattenkraftsföretagen och Havs- och vattenmyndigheten.
Forskare arbetar även med ålyngelledare, vilket är fuktiga ramper med något slags substrat på insidan som ålarna kan klättra uppströms i.
EU har tvingat fram miljöprövningar av svenska kraftverk för att hjälpa ålen. Men i december 2022 beslutade regeringen att pausa dessa prövningar med argumentet att all el behövs.
Källa: Forskning.se