Bibliotek är en självklar del i många barns liv, medan att låna leksaker är desto ovanligare. Nu startar Josefin Skugge Stockholms första leksaksbibliotek, för att normalisera delande.
”Det är bra att börja med barnen, som ännu inte har skapat sig en uppfattning om hur allt funkar”, säger hon.
Ett barn har i genomsnitt 536 leksaker, visade en vetenskaplig studie för 20 år sedan. Hur skulle det vara om det omvända förhållandet rådde, 536 barn per leksak, undrar Josefin Skugge, grundare till Stockholms första leksaksbibliotek.
– Vi har så mycket grejer, säger alla föräldrar jag pratar med. Barnen ser inte alla leksaker och leker inte med dem. Och det produceras så mycket skit som inte är hållbart, säger hon.
Idén var sprungen ur ett miljö- och klimatengagemang, i kombination med att hon såg dragningskraften nya leksaker besatt i hennes sons ögon, berättar Josefin Skugge.
– Ett vanligt bokbibliotek är en självklarhet för de allra flesta. Jag vill vara med och göra det till norm att dela, och då tror jag det är bra att börja med barnen, för barn är innan man har skapat sig tydliga uppfattningar om hur allt funkar.
Josefin Skugge tog tjänstledigt från sitt arbete som studie- och yrkesvägledare och påbörjade en folkhögskolekurs där deltagarna arbetar med ett eget projekt. Hon gjorde praktik på ett leksaksbibliotek i Göteborg, och bildade en förening.
– Jag är projektledare, styrelseordförande, verksamhetsansvarig och snickare… Det är spännande men lite rörigt! säger Josefin Skugge, som erkänner att hennes dröm egentligen bara var att få jobba på ett leksakbibliotek.
– Men det fanns ju inte! Så då fick jag starta det själv…
Lånar lokal
Ordet om leksaksbiblioteket spreds. En lokal hyresgästförening hörde av sig och erbjöd sig att låna ut en lokal i Skarpnäck i södra Stockholm, mot elkostnad. En lokal måleributik har sponsrat med målarfärg. Nu lyser väggar och hyllor rosa. Två målade blå apor klättrar runt budskapet ”Mer lek per sak”.
Spel, musikinstrument, tåg och lastbilar trängs med byggsatser och livsmedel i trä. En del av leksakerna är inköpta och donerade från privatpersoner och second hand-butiker, berättar Josefin Skugge.
– Vi ville i första hand köpa sånt som redan är producerat. Men vi har även fått donationer av nya leksaker från leksakstillverkare, och köpt in nytt. Vi tänker att det blir hållbart för att flera kommer använda dem många gånger, och de kommer från en grossist med hållbarhetstänk.
Ni har i sociala medier efterfrågat leksaker i ”nästan-nyskick”. Vad är det för fel på slitna men fungerande grejer?
– 2013 skärptes EU-lagstiftningen för kemikalier som finns i bland annat mjuka plaster, så vi har valt att säga att vi tar inte det som har legat på vinden sedan jag var liten. Vi behöver ha någon typ av säkerhet. Men det är självklart att exempelvis spelkartonger kan vara lite slitna, säger Josefin Skugge.
Förutom hälsorisker med gamla leksaker behöver bibliotekets leksaker vara hela och rena för att folk ska vilja låna dem, fortsätter hon.
– Vi behöver hålla en viss standard med tillräckligt attraktiva grejer för att du ska ta steget att låna istället för att köpa. Vi vill inte bli den bortglömda hyllan i secondhandbutiken, den är inte jätteinspirerande.
Leksaksbiblioteket har inte heller elektroniska leksaker. Varför det?
– Jag har inspirerats av leksaksbiblioteket i Göteborg, och de jobbar inte med leksaker som har batterier, för att man behöver byta dem och de kräver mer underhåll. Ofta är de också gjorda av plast och är inte superhållbara. Men vi kommer att låna ut lite discolampor, till exempel, och vimplar om man vill ha födelsedagskalas.
Mötesplats
I december hade leksaksbiblioteket öppet hus, berättar Josefin Skugge.
– Både barn och vuxna lekte, det var lek överallt. Jättekul men lite rörigt! Tanken är att man ska få leka på plats, det handlar om tillgänglighet. Vi vill bli en lokal mötesplats, och hoppas samverka med andra lokala föreningar.
Om allt går enligt planerna öppnar leksaksbiblioteket för utlåning i mitten av februari.
Du har sagt upp dig från ditt jobb för leksaksbiblioteket. Vad får dig att tro att det här kommer att fungera?
– Klimatkrisen är otroligt närvarande och många har fattat att nu måste vi göra nånting. Och sen med den ekonomiska nedgången behöver vi snåla på flera sätt. Leksaker är ju skitdyrt! Så jag tänker att det här ligger rätt i tiden.
Uppdatering (2024-01-15): Leksaksbibliotekets öppningsdatum har uppdaterats i artikeln ovan samt i faktaruta.
Så funkar Leksaksbiblioteket
• Lånekort kan användas av flera personer men är knutet till en ansvarig vuxen. Det finns i tre olika nivåer där innehavaren får låna 2–6 leksaker åt gången till en kostnad på 30–75 kronor per månad alternativt 160–435 kronor per halvår.
• Leksakerna får lånas i 28 dagar med möjlighet till förlängning.
• Inför födelsedagskalas får 5 extra artiklar lånas, exempelvis vimplar, lektält, discokula.
• Leksaksbiblioteket ligger på Flyghamnen (innergården till Skarpnäcks Allé 15-21) i Skarpnäck.
• Planerad öppning är i mitten av februari 2024.
Källa: Leksaksbiblioteket StockholmJosefins tips till den som vill starta leksaksbibliotek
• Undersök om det finns någon lämplig förening där du bor, där man kan plocka in leksaksbiblioteket. Det underlättar om det finns en struktur redan.
• Läs handboken Starta leksaksbibliotek!
• Praoa hos befintliga leksaksbibliotek.
• Dra ihop ett gäng med flera engagerade så du inte blir så ensam.
Förläng leksakernas liv på andra sätt än leksaksbibliotek
• Ordna leksaksbytardagar
• Vandrande leksakskassar, likt vandrande klädkassar som man skickar runt och ger och tar det man vill.
• Hitta en plats för leksaksbyten som inte kräver så mycket som ett leksaksbibliotek, kanske en källarlokal där du bor.