Att öka jordbrukets kolinlagring är avgörande för att nå klimatmålen, men det kan vara svårt att jämföra klimatnyttan med olika åtgärder. Nu har forskare jämfört sju metoder som används inom så kallat regenerativt jordbruk. Slutsatsen: alla var effektiva.
Jordbruket står för omkring 13 procent av de utsläpp av växthusgaser som sker i Sverige, och det finns stor potential att minska sektorns klimatavtryck. Ett sätt är att öka kolinlagringen, alltså den mängd kol som är bunden i växter och mark. Ökad kolinlagring kan också förbättra gårdens biologiska mångfald och lönsamhet.
Men det har varit svårt att veta effekten av olika åtgärder. Nu har forskare från Harvards och Lunds universitet jämfört sju metoder, som alla används inom så kallat regenerativt jordbruk. Metoderna var:
- Agroforestry, alltså att integrera träd och buskar i jordbruket
- Täckodling,alltså att undvika bar jord genom att lägga organiskt material omkring grödorna
- Täckodling med kvävefixerande baljväxter
- Kombinerad växt- och djurhållning
- Organisk gödsling
- Biologisk skadedjursbekämpning
- Minimal jordbearbetning där plöjning undviks
Forskarna analyserade 345 mätningar från tidigare studier, och det visade sig att alla sju metoder ökade kolinlagringen i jorden effektivt.
Det fanns ingen statistisk skillnad i hur mycket kolinlagringen ökade med respektive metod, och forskarna rekommenderar att flera av dem kombineras för bästa resultat.
