Börja träna, sluta dricka eller gå en kurs? Årsskiften är lovandets tid, och motivationen att hålla löftet bör öka om resultatet höjer den lovandes livskvalité. Nu har en forskargrupp från Lunds universitet kartlagt vilka faktorer som har störst positiv påverkan på nästan 30 000 personers hälsorelaterade livskvalité. 

De har undersökt 356 områden, däribland rökning, psykisk hälsa, alkoholkonsumtion, BMI, socioekonomi, utbildning och sysselsättning.

– Vi har i princip mätt allt man kan mäta på en människa. Med hjälp av AI analyserades sedan varje variabels betydelse, säger Max Olsson, folkhälsovetare, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien i ett pressmeddelande.

Topplaceringen är kanske inte oväntad – och ett populärt nyårslöfte: fysisk aktivitet. På andra plats kom arbete – där positiva faktorer var stöd från kollegor och inflytande medan arbetsrelaterad stress vad mest negativt. På tredje plats kom avsaknad av smärta, följt av god sömn och känslan av att ha kontroll över sitt liv. 

Förvånande

Allt i livet går knappast att kontrollera genom nyårslöften, som smärta exempelvis.

Max Olsson överraskades av att en sjukdomsdiagnos inte behöver sänka livskvalitén:

– Det verkar i högre grad vara konsekvenserna av sjukdom som är viktig. Eftersom många lever med kronisk smärta, blev det en viktig faktor i utfallet. Smärta påverkar många andra aspekter i livet och får därför konsekvenser för livskvaliteten. Men en diagnos i sig var inte starkt kopplad till låg livskvalitet, säger han.

Deltagarna i studien var mellan 50 och 64 år, men forskaren anser att resultaten bör vara av intresse som underlag för folkhälsopolitiska beslut för fler:

– För att lägga grunden till ett långt och lyckligt liv bör de identifierade faktorerna vara ett fokus redan innan medelåldern. En given slutsats – som bekräftas i många studier – är att det är av yttersta vikt att fortsätta fokusera på fysisk aktivitet på gruppnivå för att så många som möjligt ska få en bättre livskvalitet, säger han.

Börja hellre än att sluta 

Vad kan vetenskapen mer lära oss om nyårslöften? En tidigare studie visar att det är enklare att lyckas om du börjar med något nytt än att du försöker sluta med en (o)vana. Ett sätt kan vara att omformulera löftet. Istället för att exempelvis sluta äta godis kan du lova att börja äta frukt flera gånger om dagen.

Ett nyårslöfte håller i genomsnitt i 66 dagar, enligt psykologiprofessor Per Carlbring, intervjuad av TV4. 66 dagar har även i en studie visat sig vara den tid som det i genomsnitt tar att skapa en ny vana.

Att börja träna är det vanligaste nyårslöftet, och som vi har sett något som statistiskt sett ökar livskvalitén – om du lyckas. Personliga tränaren Sofia Åhman ger följande råd i DN: ”Gör lite och ofta om du är nybörjare. Ha rimliga krav. Många börjar för hårt och för ofta och då håller det inte i längden.” Hon tipsar även om att ha en reservplan, som en promenad om träningen inte blir av – och att fira sina framgångar med belöningar om du klarar delmål.