Att behandla psykiska besvär som är kopplade till en stark oro för klimatförändringarna är inte okontroversiellt. Det konstaterar Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet.

– En del säger att man absolut inte får patologisera detta – utan att man ska må dåligt över klimatkrisen. Men gör det saken bättre?

Att ämnet är infekterat blev också tydligt när 1177 publicerade en sida om klimatångest som sedan plockades bort.

I en tid då det haglar rapporter om nya utsläppsrekord och smältande isar kan det kanske vara extra svårt att hålla oro och tankar kring klimatet på avstånd.

Gerhard Andersson menar att forskarnas tanke inte är att sätta en diagnosstämpel på en befogad oro för vår planet.

– Många tror att vi menar att de som mår dåligt över klimatet inbillar sig. Men detta handlar om hur man kan stärka individen så att man kan gå vidare. Det är också svårt att engagera sig i klimatfrågan om man mår dåligt.

Hopplöshet

Enligt Linköpingsforskarna har de gjort den första studien i världen, även om den är liten, som har utvärderat ett behandlingsprogram specifikt för klimatångest. Eller ”klimatkänslor” som Andersson föredrar att kalla det.

– Vi ser att många har mycket ledsenhet, hopplöshet och resignation – man känner sig deprimerad för att det går att fel håll. Det är känslor som kanske inte är lämpliga att beskriva som ”ångest”. Samtidigt har ju klimatångest blivit en etablerad term.

Pilotstudien i Linköping omfattar 60 vuxna vars psykiska mående var tydligt påverkat av oro och tankar kring klimatet. De lottades till att antingen få åtta veckors kognitiv beteendeterapi (KBT) via nätet eller att stå på väntelista.

KBT brukar handla om att utsätta sig för det man är rädd för, exempelvis att närma sig hundar om man har hundfobi. Men inte här.

– Vi har inte rekommenderat någon att ta en flygresa för att må bättre.

Hantera oro

I stället handlar terapin om att hitta sätt att hantera sin oro och nedstämdhet. Under handledning av psykolog fick deltagarna arbeta med olika områden beroende på sina behov, till exempel självmedkänsla, stresshantering eller känslor av otillräcklighet.

Terapin tycks minska nivåerna av nedstämdhet och stress, enligt resultaten som nyligen publicerats i tidskriften Behaviour Research and Therapy. Även nivån av klimatångest, mätt på en särskild skala, minskade.

– Vår slutsats är att ett självhjälpsprogram kan ha positiv effekt, säger Andersson.

Forskarna vill gå vidare med en större studie. Men hittills har det tagit stopp.

– Vi har sökt pengar men inte fått. Jag tror att för många i samhället tycker att ”det där ska man väl inte behandla”. Kanske är vi för tidigt ute. Vi var till exempel först med att visa att KBT via nätet hjälper mot sömnbesvär för 20 år sedan. Nu finns det inom vården i flera regioner.

Något för sjukvården?

Även om behandling för klimatångest eller klimatkänslor visar sig effektiv är frågan om den ska ges inom vården eller av andra aktörer.

– Milda till måttliga psykiska besvär kanske inte nödvändigtvis ska tas om hand inom vården, men det är värt att ta reda på mer.

Kanske, menar Andersson, är ”klimatnedstämdhet” en bättre beskrivning för vad många upplever i en tid när temperaturrekorden haglar över oss, samtidigt som de klimatskadliga utsläppen fortsätter att öka.

– Att då känna sig ledsen och tappa hoppet är ju fullt förståeligt.