Efter två dagars och två nätters slutförhandlingar enades EU-länderna och parlamentet om en gemensam asyl- och migrationspakt. 

– Det är en historisk framgång, säger EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson (S) till TT.

Pakten innehåller regler för hur asylsökande och migranter kommer att tas emot vid unionens yttre gränser. Tanken är att migranter med skyddsskäl redan där ska skiljas från migranter som sannolikt inte kommer att få asyl, som personer från exempelvis Tunisien, Turkiet och Indien. De kommer istället få stanna i asylcenter vid den yttre gränsen, och ska där få sina fall prövade inom tolv veckor, skriver TT.

– Det blir bättre skydd av våra yttre gränser, fler som kommer som inte har asylskäl kommer att få sin process och återvändandebeslut redan vid gränsen, fortsätter Ylva Johansson.

Europaparlamentariker och förhandlare Tomas Tobé (M) är också han nöjd med uppgörelsen, och lyfter fram ökad kontroll vid EU:s yttre gräns som en framgång, liksom ett mer solidariskt ansvar för att hantera migrationen i samarbete mellan länder.

– Jag tror att det här kommer vara väldigt viktigt och jag tror att många har känt att politiker i Europa inte har hanterat det här på ett bra sätt, med rätta, säger Tobé till TT.

Uppgörelsen innehåller skrivningar om att medlemsländerna ska hjälpa varandra vid krislägen och om solidarisk flyktingfördelning.

V: ”Inte vår pakt”

Långt ifrån alla är nöjda med överenskommelsen.

– Det här är inte vår pakt. Det är en sorglig dag för alla oss som arbetat för en flyktingpolitik baserad på folkrätten och internationella åtaganden, på värdighet och solidaritet, säger Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk, som varit vänstergruppens förhandlare, i ett pressmeddelande. 

Migrationspakten innebär ”en allvarlig inskränkning av asylrätten eftersom människor ska kunna snabbutredas och avvisas baserat på bland annat vilket land de kommer ifrån eller vilka länder de passerat på vägen till EU”, skriver hennes parti. 

– Efter den brutala ryska invasionen av Ukraina visade EU att vi kan visa solidaritet för dem som söker skydd. Men istället för att lära oss av den erfarenheten så kommer dagens uppgörelse att institutionalisera och förvärra de värsta delarna av dagens praktik, med massförvar, olagliga direktavvisningar och gränsvåld, fortsätter Malin Björk.

Röda korset: ”Äventyrar rättssäkerheten”

Även organisationer som arbetar med flyktingmottagande och flyktingars rättigheter kritiserar överenskommelsen. Amnesty International, Rädda Barnen och Oxfam har i ett öppet brev anklagat det nya systemet för att vara ”grymt”.

Svenska Röda korset menar att migrationspakten äventyrar rättssäkerheten för människor på flykt.

– Alla asylsökande måste ges en faktisk möjlighet att söka skydd och få sina individuella skyddsbehov utredda. Det kan handla om att få korrekt information på ett språk man förstår och juridiskt stöd i processen. Men också om att kunna identifiera sårbara grupper och möta deras specifika behov. Att överenskommelsen bland annat bygger på obligatoriska snabbförfaranden vid yttre gräns gör att det kan bli utmanande, säger Alexandra Segenstedt, migrationsexpert på Svenska Röda Korset i ett pressmeddelande.

För att säkerställa rättssäkerhet i de tillfälliga center vid EU:s yttre gränser behöver de skyddssökande kunna få gratis juridisk rådgivning, stöd i förberedelse för intervjuer och att överklaga negativa beslut inom rimliga tidsgränser, fortsätter hon.

– De bör aldrig återsändas innan ett slutligt beslut har fattats om deras ärende. Det är särskilt viktigt vid gränser, där människor har mindre chans att få internationell skyddsstatus.

Organisationen kritiserar även antagandet att stramar gränspolitik ger färre asylsökande till Europa, i en tid då antalet människor på flykt i världen är större än någonsin. 

– Avtalet kommer inte att stoppa människor från att söka skydd eller återförenas med sina familjer, människor flyr för att de inte ser något val, säger Anders Pedersen, tillförordnad generalsekreterare på Svenska Röda korset. 

Migrationspakten väntas formellt godkännas av både EU-parlamentet och EU:s ministerråd i början av 2024.