Minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta ska restaureras till 2030, samtliga berörda ekosystem till år 2050. Det stod klart när EU-ländernas och EU-parlamentets förhandlare nått en kompromiss om den omtalade restaureringen av våtmarker och grönområden.
Den nya lagen om naturrestaurering handlar bland annat om hur ängar och våtmarker kan återskapas, skogar blandas upp och grönområden byggas i städerna.
Lagförslaget har länge varit omstritt, särskilt i frågan om återställandet av skogs- och jordbruksmarker.
För att nå målsättningen med lagen förbinder sig EU-länderna att återställa minst 30 procent av de områden som nu är i dåligt skick till senast 2030. Kravet ökar sedan till minst 60 procent 2040 och 90 procent till 2050.
Lagen ställer krav på åtgärder för återställande av våtmarker, på 30 procent av den odlingsmark som består av dränerade torvmarker. Där ska minst en fjärdedel återställas till våtmark.
Fler träd
Skogarnas ekosystem ska förbättras med en rad åtgärder till 2030. Bland annat ska ytterligare tre miljarder träd planteras i EU och vattendrag till en omfattning av 25 000 kilometer ska restaureras så att de kan strömma fritt.
EU-länderna ska också se till att grönområden och det totala antalet träd i städerna inte minskar och efter 2030 ska de öka respektive bli fler.
Förhandlarna har lagt in en sorts nödbroms, som begärts av EU-parlamentet, i kompromissen. Bromsen innebär att målen för jordbrukens ekosystem kan slopas om de skulle skapa allvarliga och omfattande konsekvenser för tillgången på mark som behövs för EU:s livsmedelskonsumtion.
Överenskommelsen som nåddes av EU-parlamentets och ministerrådets förhandlare sent på torsdagskvällen ska godkännas och formellt antas av både parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet innan lagen träder i kraft.
