Samtidigt som Sveriges elbehov ökar kraftigt väntar över 250 solcellsparker på klartecken för att kunna byggas. Men utvecklingen saktas ner av otydlig lagstiftning, något 18 av 21 länsstyrelser vill se en ändring på.

Solel utgör i dag bara runt 1,5 procent av Sveriges elproduktion, men intresset för att anlägga solparker har ökat dramatiskt. Under första halvåret 2023 godkände länsstyrelserna 107 solparker, samtidigt som antalet nya ansökningar var 60 procent högre än motsvarande period i fjol. Det visar en kartläggning från intresseorganisationen Nätverket för solparker.

Vid halvårsskiftet väntade 252 solparker på besked från Länsstyrelserna. Solcellsparker som skulle kunna producera 7,2 terawattimmar el per år. Det motsvarar användningen av hushållsel i 1,4 miljoner villor, eller den årliga elproduktionen i en stor havsbaserad vindpark eller en kärnkraftsreaktor.

– Solkraften kan byggas ut snabbare än något annat energislag. Om de solparker som väntar på besked får klartecken nu kan de bidra till sänkta elpriser redan om 12–18 månader, säger Madeleine van der Veer, talesperson för Nätverket för solparker i ett uttalande.

Otydlig lag

Vad är det då som dröjer? 18 av 21 länsstyrelser anser att lagstiftningen kring att pröva tillstånd för nya solparker är för otydlig. Det visar en ny Novus-undersökning gjord på uppdrag av energibolaget Ilmatar.

– Den otydliga lagstiftningen gör att landets länsstyrelser tolkar lagen olika, vilket saktar ner utbyggnaden av svensk solenergi, säger Christian Gustafsson, vd på Ilmatar Solar i ett pressmeddelande.

I juni skrev landshövdingarna från sju län till regeringen och bad om ett tydligare regelverk. Ett exempel är att det i dag saknas rättspraxis för vilken utredning en sökande ska göra inför att hen väljer plats för anläggningen.

– Vi behöver göra kloka avvägningar som också leder till en effektiv utbyggnad av elproduktionen. Platsen är viktig. Tillsammans lyfter vi nu frågan till regeringen, dels för att vi vill förtydliga och förenkla för olika intressenter, dels för att de som vill bygga ut ska veta vad som gäller. Kan vi göra processerna tydligare, så är vi alla vinnare, sade Brittis Benzler, landshövding i Hallands län i ett uttalande då.

Landshövdingarna efterlyser en mer förutsägbar prövningsprocess än dagens, och efterlyser även en nationell strategi för var solcellsel ska prioriteras framför annan markanvändning, såsom jordbruk. ”I avvägningen mellan jordbruksmark och energiproduktion skulle ett tydligt krav på att viss nivå av jordbruksproduktionen bibehålls vara en möjlig lösning”, skriver landshövdingarna till regeringen.

Det är emellertid inte så att man måste välja att använda marken till energi och jordbruk. Som Landets Fria Tidning tidigare har berättat går det att kombinera de båda – med noll produktionsbortfall som resultat.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.