Samtidigt som Sveriges elbehov ökar kraftigt väntar över 250 solcellsparker på klartecken för att kunna byggas. Men utvecklingen saktas ner av otydlig lagstiftning, något 18 av 21 länsstyrelser vill se en ändring på.
Solel utgör i dag bara runt 1,5 procent av Sveriges elproduktion, men intresset för att anlägga solparker har ökat dramatiskt. Under första halvåret 2023 godkände länsstyrelserna 107 solparker, samtidigt som antalet nya ansökningar var 60 procent högre än motsvarande period i fjol. Det visar en kartläggning från intresseorganisationen Nätverket för solparker.
Vid halvårsskiftet väntade 252 solparker på besked från Länsstyrelserna. Solcellsparker som skulle kunna producera 7,2 terawattimmar el per år. Det motsvarar användningen av hushållsel i 1,4 miljoner villor, eller den årliga elproduktionen i en stor havsbaserad vindpark eller en kärnkraftsreaktor.
– Solkraften kan byggas ut snabbare än något annat energislag. Om de solparker som väntar på besked får klartecken nu kan de bidra till sänkta elpriser redan om 12–18 månader, säger Madeleine van der Veer, talesperson för Nätverket för solparker i ett uttalande.
Otydlig lag
Vad är det då som dröjer? 18 av 21 länsstyrelser anser att lagstiftningen kring att pröva tillstånd för nya solparker är för otydlig. Det visar en ny Novus-undersökning gjord på uppdrag av energibolaget Ilmatar.
– Den otydliga lagstiftningen gör att landets länsstyrelser tolkar lagen olika, vilket saktar ner utbyggnaden av svensk solenergi, säger Christian Gustafsson, vd på Ilmatar Solar i ett pressmeddelande.
I juni skrev landshövdingarna från sju län till regeringen och bad om ett tydligare regelverk. Ett exempel är att det i dag saknas rättspraxis för vilken utredning en sökande ska göra inför att hen väljer plats för anläggningen.
– Vi behöver göra kloka avvägningar som också leder till en effektiv utbyggnad av elproduktionen. Platsen är viktig. Tillsammans lyfter vi nu frågan till regeringen, dels för att vi vill förtydliga och förenkla för olika intressenter, dels för att de som vill bygga ut ska veta vad som gäller. Kan vi göra processerna tydligare, så är vi alla vinnare, sade Brittis Benzler, landshövding i Hallands län i ett uttalande då.
Landshövdingarna efterlyser en mer förutsägbar prövningsprocess än dagens, och efterlyser även en nationell strategi för var solcellsel ska prioriteras framför annan markanvändning, såsom jordbruk. ”I avvägningen mellan jordbruksmark och energiproduktion skulle ett tydligt krav på att viss nivå av jordbruksproduktionen bibehålls vara en möjlig lösning”, skriver landshövdingarna till regeringen.
Det är emellertid inte så att man måste välja att använda marken till energi och jordbruk. Som Landets Fria Tidning tidigare har berättat går det att kombinera de båda – med noll produktionsbortfall som resultat.
Vad säger lagen och vad vore alternativet?
Om en verksamhet eller åtgärd kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska den som planerar att vidta åtgärden lämna in en anmälan för samråd till tillsynsmyndigheten enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Det är detta förfarande, ett så kallade 12:6-samråd som gäller för den som vill etablera en solcellspark i dag.
Endast en av Sveriges 21 länsstyrelser anser att lagen är tillräcklig som den ser ut i dag.
Sju landshövdingar lämnade i juni en skrivelse till regeringen där de skriver att solcellsparker inte bör hanteras inom 12:6-samråd. Ett alternativ de föreslår är att anläggningarna omfattas av tillståndsplikt och anmälningsplikt i likhet med 9 kap. miljöbalken. ”Det skulle kunna ge en bättre och mer förutsägbar prövningsprocess”, skriver de.
Källa: Miljöbalken, lansstyrelsen.se och Ilmatar Solar
