I dag är det premiär för Omställningsveckan i Västerås och Sala som pågår den 25–30 september. Temaveckan tar sin utgångspunkt i att konst och kultur kan användas för att lyfta klimatkrisens påverkan, på ett sätt som vetenskap, och avtal och handlingsplaner om klimatet inte förmår.

Helena Öberg Carlsson, författare och kulturutvecklare inom litteratur i Region Västmanland berättar mer i ett videosamtal med Landets Fria.

– Jag tänker att den framtid som vi växte upp till och som vi trodde att vi skulle ha är passerad. Det liv vi som vi har lekt oss fram till och fantiserat om som barn är passerat. Då behöver vi hitta former att leka igen, att öva oss i möjliga framtider – så att vi får ett gemensamt kollektivt minne av en framtid som är möjlig, och inte hamnar i desperation, klimatförnekelse eller avstängdhet, säger hon.

Från insikt till agens

Vad vi behöver, menar Helena Öberg Carlsson, är att hitta andra värden än de som har lett fram till den kris vi befinner oss i: ständig tillväxt, makt, pengar och fossila drivmedel.

– Vi behöver öva oss i andra sätt att leva, och måste hitta former där vi bryter våra mönster. Vad händer om vi börjar tycka att andra värden är viktiga?

För det behövs leken, konsten och kulturen, enligt Helena Öberg Carlsson.

– Konsten och kulturen kan vara en brygga mellan insikt och agens, säger hon.

Lotta Görling, verksamhetsledare i Förbundet Agenda 2030 som också arbetar med Omställningsveckan fyller i:

– Vi behöver nya framtider. Just nu vet jag inte riktigt hur det ser ut, men med hjälp av kulturen så får det mig att förstå lättare. Det får mig att känna någonting mer än dystra IPCC-rapporter.

Omställningsberättelser

Själva fröet till Omställningsveckan såddes i ett treårigt konstprojekt kallat Omställningsberättelser, där en grupp fria konstnärer har samarbetat med en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Lunds universitet, med stöd från Kulturrådet. Samarbetet har resulterat i utställningen Säg att du är en skog. Omställningsberättelser på Västmanlands läns museum, som går att se till och med 22 oktober.

Hela Omställningsveckan genomsyras av en metod kallad ”Carbon ruins”, som är framtagen av lundaforskarna tillsammans med konstnärer. Det är en sorts framtidsresor som utforskar frågor som Vem är du i en fossilfri värld, år 2053? Vad har du lämnat bakom dig? Rent konkret kan det röra sig om föremål av fossil plast, som ett stycke konstgräs eller ett bonuskort på flyget.

– Det handlar om att leka tillsammans utanför protokollet, säger Helena Öberg Carlsson.

Under Omställningsveckan genomförsen rad workshops och samtal, och tillsammans med Länsmuseet kommer initiativtagarna under nästa år ta Carbon ruins och Omställningsberättelser vidare ut till biblioteken.

– Vi skapar levande utställningar där människor själva får bidra med berättelser och minnen. Vi behöver trygga rum där vi kan öva oss i möjliga framtider, säger Helena Öberg Carlsson.

Politiker ska spela klimatspel

Ett annat inslag under omställningsveckan är filmvisning av filmen En varmare värld i en 360-graders uppblåsbar ”geodom” som SMHI bidrar med.

– Du ligger på ryggen och tittar på filmduken som är i taket i en uppblåsbar dom. Utifrån filmvisningen finns det chans att prata och diskutera om klimatfrågor efteråt, berättar Lotta Görling.

Gymnasieelever kommer även få spela ett klimatanpassningsspel, som personal från Länsstyrelsen och SMHI har lärt lärarna att leda.

– Du har ett samhälle, staden Väderstad och får en kasse pengar. Sedan ska du se till att döda så få som möjligt inom loppet av några år framåt. Då får du välja: ska du satsa på poliser, mat, rent vatten eller flashiga byggnader som inte är hållbara? Vi har bjudit in länets politiker och beslutsfattare till en sådan spelkväll också, för vi tror att det är viktigt att lära ut vad som faktiskt kan ske, berättar Lotta Görling.

Omställning som vardagsnorm

Ett syfte med Omställningsveckan är att samla alla klimatengagerade i omgivningen.

– Ibland känner man att det inte riktigt finns en träffpunkt utan man slåss om att prata om frågan, istället för att samla kraft hos varandra, säger Lotta Görling.

Arbetet med veckan har skett inom ramarna för hennes och Helena Öberg Carlssons ordinarie uppdrag, utan extra finansiering utifrån. Och det fanns en poäng med det.

– Vi menar att omställning är vardagsnorm och att vi har ett övergripande ansvar utifrån Agenda 2030-uppdraget att faktiskt agera inom ramen för våra respektive uppdrag. Läget är akut, och vi behöver se vad vi har för organisatoriska möjligheter att agera på frågan, säger Helena Öberg Carlsson.

Region Västmanland tillämpar resiliens, alltså förmågan att klara av förändring “som arbetsmetod för att uppnå en regional hållbar utveckling” står att läsa på regionens hemsida, liksom att riktningen på utvecklingsarbetet inom regionen ska ge positiva effekter utifrån de 17 globala målen i Agenda 2030.

– Allt det där man säger att man ska göra har ju vi testkört i det här projektet, säger Helena Öberg Carlsson.

Hon tror att den viktigaste insikten är att alla som driver förändring behöver lära känna varandra för att hitta trygghet i varandra.

– Vi behöver kunna vila i varandra och backa upp varandra. Vi måste hitta uthålliga system. Det här resilienta man pratar om – vi måste faktiskt agera på det. Det är viktigt att hitta formerna för det i vår vardag.