Vad krävs för att bli sjukskriven? Det undrar ofta den som fått ja från sin läkare, men nej till sjukpenning från Försäkringskassan. En utredning har nu presenterats för att råda bot på problemet.
Att läkaren intygar att en person är för sjuk för att jobba är ingen garant för sjukpenning. Handläggaren på Försäkringskassan kan bedöma tvärtom, att personen mår tillräckligt bra för att arbeta – trots att de aldrig träffats.
Det kan skapa förvirring och riskerar försämra förtroendet för Försäkringskassan, står det i direktivet till utredningen ”Rätt förutsättningar för sjukskrivning” som nu är klar.
För att råda bot på detta har utredaren Marina Tuutma undersökt om läkarens sjukintyg borde väga tyngre. Under torsdagen meddelade hon dock att det inte blir några förändringar i den saken, när hon överlämnade utredningen till socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
– Vi föreslår inte några författningsförslag eller ändringar.
– Läkarintyget väger redan väldigt tungt, säger Tuutma, som anser att hela sjukförsäkringssystemet annars skulle behöva skrivas om.
Gemensamt uppdrag
Däremot vill hon att läkarintyget ses över, så att frågorna blir tydligare för både läkare och Försäkringskassans handläggare om vad som krävs för att sjukskrivna någon.
– Det är två olika delar som måste haka ihop, säger Tuutma och för ihop händerna i två hakar.
När läkare stöter på särskilt allvarliga fall, där personen väntas bli sjukskriven länge, borde det också bli möjligt för dessa läkare att remittera till ett team med vårdpersonal från olika yrken, till exempel arbetsterapeuter.
Det lär dock kosta pengar. Därför bör staten skapa en pott på 160 miljoner kronor som regionerna kan söka medel ur för det ändamålet, anser Tuutma.
Besparingar ser hon i att förenkla läkarintygen och administrationen vid sjukskrivningar av personer med lättare sjukdomar, till exempel vid en lunginflammation.
Nationell samordnare
Hon vill också att regeringen tillsätter en nationell samordnare under en kortare tid, kanske ett år, som ska driva på utvecklingen och bidra till löpande dialog mellan de ansvariga aktörerna.
– En nationell samordnare kommer att bidra till regeringens förutsättningar att följa upp utvecklingen inom området, säger Marina Tuutma.
Det borde också bildas ett nationellt kompetenscentrum för försäkringsmedicin, och ämnet bör införas på läkares specialisttjänstgöring, anser utredaren, som har ytterligare en mängd uppslag.
Förslagen kommer nu att gå ut på remiss enligt Anna Tenje.
Utredningen är en del av det arbete som den förra regeringen påbörjade när det gällde att öka den ekonomiska tryggheten för sjuka.
2020 nekades över 23 000 personer sjukpenning efter att ha varit sjukskrivna i ett halvår. Men sedan den dåvarande regeringen införde undantag i lagen har det blivit lättare att få sjukpenning längre. En bidragande orsak är också att Försäkringskassan nu utreder ärendena mer noggrant.
Lättare att få sjukpenning
Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan och inte sjukdomen.
De första 90 dagarna (tre månaderna) har man rätt till sjukpenning om man inte kan utföra sitt vanliga arbete eller ett annat tillfälligt arbete hos arbetsgivaren.
Efter 90 dagar ges sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls hos arbetsgivaren.
Efter 180 dagar (ett halvår) ges sjukpenning för den som inte kan arbeta över huvud taget. Anser Försäkringskassan att man är kapabel till att arbeta i ett annat yrke där sjukdomen eller funktionsnedsättningen inte är ett hinder kan man nekas sjukpenning.
Sedan 2021 finns det dock undantag, bland annat i fall det är troligt att personen kan komma tillbaka till sin tidigare arbetsplats inom ett år. Om det finns särskilda skäl kan sjukpenning beviljas som längst fram till dag 550, det vill säga 1,5 års sjukskrivning.
Källa: Försäkringskassan
