Klyftorna i svensk skola ökar, och stödet till dem som behöver det sätts in för sent eller ibland inte alls. För att vända utvecklingen krävs att staten på vissa håll tar ett större ansvar, skriver Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson på DN Debatt.
På fredagen presenterar Skolverket sin bedömning av läget och utvecklingen i skolväsendet för förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Sett i internationell jämförelse ligger svenska elevers kunskaper på en god nivå. Däremot finns det flera orosmoln på himlen, enligt Skolverket. Skillnaderna mellan elevernas resultat ökar, liksom skillnaderna mellan huvudmän och skolor.
”I vår analys av läget i skolan blir det tydligt att det finns alltför stora skillnader i svensk skola och att skolorna inte förmår kompensera för elevers skilda förutsättningar. Svensk skola är inte en skola för alla”, skriver Peter Fredriksson.
Skolverket listar ett antal frågor som myndigheten ser som extra viktiga för att skolan ska bli mer jämlik. Det handlar om att locka fler behöriga och erfarna lärare till skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar, men också att stödinsatser till elever med behov sätts in tidigare.
Skolverket vill samtidigt se att staten tar ett större ansvar i flera frågor. Enligt myndigheten behöver hela den statliga finansieringen av skolan reformeras.
”Det finns en stor variation mellan kommuner i hur de fördelar resurser till skolan. Skolverket ser att staten långsiktigt behöver ta ett större ansvar för den ekonomiska styrningen av skolan”, skriver Peter Fredriksson.
