Torka, bränder och översvämningar kommer vi att se mer av, och naturens lösningar kan få stor betydelse för framtidens klimatanpassning, visar en granskning från WWF.
– Glädjande nog finns många positiva exempel, säger Sabina Andrén, expert på hållbara städer på WWF.
Med naturens hjälp kan man mildra effekterna av torka och översvämningar med minst 26 procent, visar en rapport från WWF och Röda korset. Till grund ligger 69 tidigare studier från olika länder.
Naturbaserade lösningar för klimatanpassning kan handla om att bevara skog, återställa våtmarker eller att anlägga gröna ytor som fördröjer vattnet vid stora regnmängder och därmed minskar risken för skador.
– Med hjälp av naturens lösningar kan vi bidra till att öka den biologiska mångfalden och motståndskraften mot översvämningar och värmeböljor, säger WWF:s generalsekreterare Gustaf Lind i ett uttalande.
Ett exempel på att det fungerar är stadsdelen Augustenborg i Malmö, som redan på 1990-talet byggdes om till en så kallad ekostad. Efter att ha brottats med översvämningsproblem anlades rännor och kanaler och en botanisk takträdgård på 9 500 kvadratmeter. När staden 2014 drabbades av ett av de värsta skyfallen någonsin var andelen försäkringsskador endast en tiondel i Augustenborg jämfört med resten av Malmö.
För närvarande anlägger Sundbybergs kommun utanför Stockholm en aktivitetspark som även fördröjer regnvatten, medan skånska Vellinge kommun har byggt om en skolgård så att den rymmer en amfiteater och en trädgård för naturpedagogik, samtidigt som den kan buffra regnvatten.
– I stadsmiljöer kan vatten och grönska finnas invävd på många olika sätt i gaturummen, på tak och fasader och i mikroparker, vilket ger stora mervärden för biologisk mångfald och människors livsmiljö, säger Sabina Andrén, expert på hållbara städer på WWF.
Vill att regeringen agerar
Även jord- och skogsbruk drabbas hårt av extremväder. Försommarens torka minskar spannmålsskörden med mellan 15 och 20 procent, uppskattar LRF och Jordbruksverket.
– Extremväder som kommer allt oftare är ett långsiktigt hot för det svenska jord- och skogsbruket. Vi behöver fler naturbaserade lösningar som bevarar vattnet i landskapet, till exempel i våtmarker och bevattningsdammar, samtidigt som vi med invallningar och avledning av vatten kan skydda åkermarken från höga flöden och översvämningar, säger Mats Johansson, expert på vattenförvaltning vid WWF.
I dag ska alla kommuner arbeta systematiskt med klimatanpassning och ta hänsyn till klimatrisker enligt Plan- och bygglagen. Mer än nio av tio kommuner uppger att de har drabbats av effekter av klimatförändringarna. Samtidigt har arbetet med klimatanpassning bromsat in, visar en undersökning från IVL Svenska miljöinstitutet. Framför allt mindre kommuner ligger efter.
WWF vill att regeringen ska ta större ansvar, säger generalsekreterare Gustaf Lind:
– Samhällets kostnader för klimatanpassning kommer att bli mycket stora, lågt räknat hundratals miljarder bara för ras, skred, erosion och översvämning av stadsbebyggelse. Hur det ska finansieras är en fråga som regeringen måste börja ta i. Kommunerna kan själva inte klara det.
5 exempel på naturbaserad klimatanpassning
1. Vattenpark i Västerås: Västerås stad och Mälarenergi har anlagt en multifunktionell vattenpark som renar förorenat vatten innan det släpps vidare ut i Mälaren. Miljön gynnar den biologiska mångfalden i området och erbjuder fin miljö för rekreation och friluftsliv. Liknande vattenparker har också byggts i Enköping, Uppsala och Lund.
2. Översvämningsskydd och rekreation i Getinge i Halland: För att skydda samhället, bevara naturvärden och höja livskvalitén hos invånarna byggde Halmstads kommun 2017 skyddsvallar mot Suseån, och ett kombinerat våtmarks- och rekreationsområde med promenad- och motionsvägar.
3. Skånsk skolgård buffrar regnvatten: I Vellinge kommun i Skåne har Sandplaneskolans skolgård byggts om till multifunktionell yta med amfiteater och utrymme för rekreation och idrott och en trädgård för naturpedagogik, som samtidigt kan buffra regnvatten.
4. Gröna tak på busskurerna i Göteborg: 100 busskurer i Göteborg har fått nya så kallade “gröna tak” med fetbladsväxter. Syftet är att gynna biologisk mångfald och minska översvämningar.
5. Massaprojektet i Stockholm (planeringsstadium): Sprängsten från tunnelbaneutbyggnaden ska användas för att utveckla undervattensrev och göra sjöbottnar i staden mer levande igen.
Källa: WWF Sverige
