Jordbruket står för nära en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Går det att minska dem, och samtidigt producera mer svensk mat än idag? Svaret från Jordbruksverket är nej. Andra sektorer får ta större ansvar för att klimatmålen ska nås, enligt myndigheten. Danmark går en annan väg.
18 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser härstammar från jordbruket. Det rör sig framför allt om metan från djurens matsmältning och koldioxid och lustgas från jordbruksmarken.
År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, enligt våra klimatmål. Vissa utsläpp kommer fortfarande att finnas kvar vid tidpunkten, och utsläpp från livsmedelsproduktion väntas höra till dessa, enligt Jordbruksverket. Tanken är att de ska kompenseras för med åtgärder inom andra sektorer, som binder in koldioxid från atmosfären. Det kan röra sig om koldioxidavskiljning, transport och lagring av koldioxid från biokraftverk, eller utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder.
Idag saknas kvantitativa mål för att minska jordbrukets utsläpp, något som Klimatpolitiska rådet vid upprepade tillfällen kritiserat regeringen för.
I själva verket kommer utsläppen att öka, enligt Jordbruksverket. Myndigheten skriver i samband med släppet av en ny rapport att det beror på att den inhemska livsmedelsproduktionen ska öka: ”En sådan ökning innebär, i dagens kunskapsläge, att utsläppen ökar från jordbrukssektorn och att andra sektorer då får ta större ansvar för att Sveriges utsläpp minskar i tillräckligt hög grad.”
– Om jordbruket får tillgång till bästa möjliga teknik och produktionen är hållbarhetsmässigt i topp vid en global jämförelse kan en ökad svensk produktion ändå ses som förenligt med klimatmålet, säger Tobias Markensten, klimatutredare och rapportens författare i ett pressmeddelande.
I rapporten identifierar Jordbruksverket tre utmaningar för att minska jordbrukets klimatavtryck: Ökad resurseffektivitet, utfasning av fossila råvaror och att vårda marken så att den lagrar kol (se faktaruta).
Danmark ställer krav
Är det då omöjligt att öka livsmedelsproduktionen samtidigt som man minskar utsläppen inom jordbrukssektorn? Svaret från vårt grannland Danmark är nej. I rapporten A Pathway to carbon neutral agriculture in Denmark (En väg mot koldioxidneutralt jordbruk i Danmark) från forskningsinstitutet World resources institute räknade forskare med att det vore möjligt att öka matproduktionen med 45 procent samtidigt som klimatpåverkan minskar med 80 procent. Jordbruksverkets utredare kallar i sin rapport analysen ”vågad”.
Den danska rapporten kom 2021, och samma år beslutade en riksdagsmajoritet att landets jordbrukssektor måste minska sina utsläpp av växthusgaser med 55 procent till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Den danska ministern ansvarig för livsmedel och jordbruk, Rasmus Prehn, kommenterade beslutet för Reuters.
– Med ett bindande mål försäkrar vi oss om att jordbrukssektorn levererar denna historiska [utsläpps]minskning, och att vi fokuserar på växtprotein, pyrolys* och ekologiskt.
Pyrolys eller torrdestillation är upphetting av exempelvis trä i en syrefattig miljö, en metod för att skapa biokol som både binder kol och gör jorden mer bördig.
Tre utmaningar för jordbruket
För att minska jordbrukets klimatavtryck finns tre stora utmaningar, enligt Jordbruksverkets rapport Jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet.
1. Öka resurseffektiviteten
Det finns behov av ny teknik och innovationer för att jordbrukssektorn ska kunna bidra med avgörande utsläppsminskningar. Högre avkastning och effektivare användning av insatsvaror kan redan idag minska utsläppen.
2. Öka användning av förnybar energi och bidra till bioekonomin.
Den viktigaste klimatfrågan är att fasa ut fossila bränslen. För det svenska jordbruket är det viktigt med fossilfrihet så fort som möjligt utan att försämra konkurrenskraften, enligt Jordbruksverket. Det är också viktigt att ta tillvara bioekonomins möjligheter så att primärproduktionens resurser även kan förädlas till annat än livsmedel.
3. Öka bindningen av kol genom markvård.
Markvård är viktigt dels för att behålla bördigheten i jordbruksmarken, dels för att en ökad kolhalt i åkermarken kan bidra till klimatmålet.
Källa: Jordbruksverket
