I Göteborg kommer det att behövas 80 000 nya bostäder de kommande 12 åren och samtidigt planerar staden att minska sin klimatpåverkan till noll redan 2030. Frågan är då hur den bebyggelse som redan finns – till exempel kontor – kan göras om till bostäder. I forskningsprojektet Bostadisering – cirkulärt, hållbart, levande ska IVL Svenska Miljöinstitutet titta på frågan tillsammans med Skanska och Lunds tekniska högskola.

– Det finns en stor målkonflikt i dag mellan det växande behovet av nya bostäder och det akuta behovet av att minska utsläppen. En viktig parameter för att lösa detta är att titta närmare på hur vi kan optimera det som redan är byggt, för att minska nybyggnation, säger Anna-Maria Blixt som arbetar i stadsbyggnadsgruppen på IVL i ett pressmeddelande.

Som utgångspunkt har projektet den utveckling som finns i många städer där stadskärnors industrier och butiker inte längre använder de lokaler man har.

– Genom att utgå från befintliga byggnader för att möta behovet av de bostäder som efterfrågas kan klimatpåverkan, resursuttag och avfallsmängder minimeras. Att optimera byggnadsbeståndet och öka användningen av befintliga lokaler innebär också större möjligheter att bevara kulturvärden och möjliggör för mer levande och trivsamma städer, säger Ulla Janson från Lunds tekniska högskola.

De hinder och möjligheter som lagstiftning, ekonomi och nyttjandegrad ger ska studeras med utgångspunkt i Göteborg, med en förhoppning om att slutsatserna sen ska kunna användas i hela landet.

– Projektet sätter fingret på det tankeskifte vi står inför när vi nu rör oss mot ett mer systemiskt synsätt på hur en stad ska fungera där vi först och främst utgår ifrån det redan byggda innan vi bygger nytt, säger Anna-Maria Blixt.