Det är 393 arrangemang i Jämtlands natur- eller renskötselområden mellan 2011 och 2020 som granskats av forskare vid Mittuniversitetet. Jämtlands fjällmiljö är en av de regioner i Sverige som får ge plats åt flest arrangemang och alla dessa ska granskas av länsstyrelsen.

Fem procent av de granskade arrangemangen har inte godkänts, men forskarna reagerar på att inget arrangemang underkänts av hänsyn till miljöaspekter.

– En stor del av ansökningarna handlar om motoriserade sportevenemang till exempel rally, snöskoter och enduro samt friluftslivsevenemang där skolklasser och andra grupper vandrar och tältar. Den tredje större kategorin utgörs av evenemang inom bland annat cykling, multisport och löpning. Flest ansökningar rör Åre och Strömsunds kommuner, säger Axel Eriksson, doktorand vid Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism på Mittuniversitetet och en av forskarna bakom studien.

Intressen ska vägas mot varandra

När arrangemangen bedöms vägs vinster för den lokala utvecklingen, ekonomiska intressen och folkhälsa mot risken för skador och störningar på naturmiljön. Bland riskerna för naturen finns föroreningar av luft och vatten, nedskräpning, avfall, nedtrampad vegetation, skadat jordlager, trängsel och att djurlivet störs.

Forskarna konstaterar att naturhänsynen inte i något fall ansetts väga tyngst trots att antalet arrangemang i naturen blir allt fler. Sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter ska värderas lika tungt, för att säkerställa en långsiktig hållbarhet.

– Det är också anmärkningsvärt att det ställs relativt låga krav på miljömässiga beskrivningar och uppföljning av åtgärder, säger Axel Eriksson.

Miljöhänsyn beskrivs för vagt

Arrangörer ska beskriva hur ett evenemang riskerar att skada naturen eller leda till utsläpp, men forskarna konstaterar att mallar för miljöarbetet saknas. Det gör att de risker som finns och de åtgärder som en arrangör planera att vidta bara beskrivs vagt.

– I hälften av ansökningarna finns ingen beskrivning om hur arrangören tänkt skydda natur och miljö. I en tredjedel av ärendena som länsstyrelsen har hanterat finns heller ingen information om miljöpåverkan. I de fall där viss miljöhänsyn tagits handlar det mestadels om vaga formuleringar kring störning på ren, nedskräpning och markskador och utsläpp så som ”stör ej renar” eller ”plocka upp skräp efteråt”, säger Axel Eriksson.

Eftersom arrangemang i naturen blir fler anser forskarna att miljöhänsynen ska väga tyngre i bedömningen och att större krav ska ställas.

– Evenemangen ska inte ses som isolerade företeelser. Myndigheter behöver ta ansvar för hur en önskvärd utveckling av naturområden ska se ut och vilken roll evenemangen ska ha i den utvecklingen. Därför måste evenemangen integreras i det strategiska arbetet och i den fysiska planeringen för att tillmötesgå olika intressen i området, säger Axel Eriksson.

Studien har gjorts av forskare från forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors i samarbete med Länsstyrelsen i Jämtlands län och den har publicerats i Scandinavian Journal och Hospitality and Tourism.