Det ekologiska jordbruket minskar i Sverige för tredje året i rad. Det gäller både den ekologiskt brukade arealen och antalet företag och trenden ser ut att fortsätta.
Ungefär en femtedel av jordbruksmarken brukas ekologiskt 2022, enligt Jordbruksverkets senaste statistik. Det är 3 procent mindre än 2019 då ekologiskt brukande nådde en topp efter att ha ökat stadigt sedan från 6,9 procent av jordbruksmarken 2005 till strax över 20 procent 2019.
Sedan dess har andelen ekologiskt odlad mark minskat något, från 614 000 hektar till 597 000 hektar.
2019-2022 minskade antalet företag som brukade ekologisk mark med 11 procent – mer än var tionde ekologisk jordbrukare.
De största arealerna ekologisk jordbruksmark fanns under 2022 i Västra Götalands län (136 900 hektar), Östergötlands län (64 500 hektar) och Skåne län (42 100 hektar). Men sett till andelen ekologiskt odlad mark hamnar Skåne på sista plats (omkring åtta procent av arealen. Med det sättet att mäta hamnar istället Jämtlands län i topp (35 procent av arealen) följt av Värmlands, Gävleborgs och Dalarnas län.
“Det som är viktigt för den ekologiska produktionen är ju att det finns en efterfrågan på produkterna. Ett exempel på detta är att efterfrågan på ekologiska mejeriprodukter inte har hängt med produktionsökningen av mjölk de senaste åren vilket lett till att mejerierna har
minskat sin produktion av ekologiska mejerivaror samt att prisgapet i avräkningspris till jordbrukarna mellan ekologisk och konventionell mjölk minskat”, kommenterar Ulf Svensson, statistiker på Jordbruksverket, siffrorna.
Ökad försäljning med negativ trend
Samtidigt som antalet ekolantbrukare minskade växte ekomarknaden i Sverige med 2,5 procentenheter 2022, enligt Ekologiska årsrapporten, framtagen av Organic Sweden och Ekologiska Lantbrukarna i samarbete med Krav och Ekomatcentrum och som släpptes i mars.
Ekologiska varors andel av den totala livsmedelsförsäljningen var 8,2 procent – 19 miljarder kronor av totalt 309 miljarder.
Gårdsförsäljningen från bonde till konsument ökade med 5,9 procent men ett stort tapp fanns i dagligvaruhandeln, där eko-varor var 6,1 procent.
Enligt Ekologiska årsrapporten är det den negativa försäljningsutvecklingen inom handeln som påverkar det svenska lantbruket och en prognos pekar på att arealen ekologiskt brukad mark kommer att minska ända fram till fram 2024. Det kan i så fall leda till att Sveriges position som ett av de länder med störst andel ekologisk jordbruksareal försämras.
– Nu måste vi prata ännu mer om att produktionen av ekologisk mat gynnar sådant som biologisk mångfald och god djurvälfärd, ger mindre klimatpåverkan och gör att det blir mindre rester av naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel i vår miljö, säger Emma Rung, vd på Krav, i ett uttalande.
Charlotte Bladh André, vd på Organic Sweden, tror att utvecklingen kommer att vända:
– Det är tydligt att konsumenter efterfrågar de mervärden som ekobonden skapar, såsom bättre djurvälfärd och odling utan farliga kemiska bekämpningsmedel. Nu är det viktigt att hela kedjan, från bonde till konsument, jobbar tillsammans för att öka engagemanget för den ekologiska maten, säger hon i ett uttalande.
