Svampangrepp förstör skördar som skulle ha kunnat mätta miljontals magar, och klimatförändringen väntas öka förlusterna. Mer biologisk mångfald på fälten kan minska sårbarheten, skriver forskare i tidskriften Nature.
I dag går mellan 10 och 23 procent av jordens skördar till spillo med anledning av svampsjukdomar, och ytterligare 10–20 procent förloras efter skörden. Förlusten av ris, vete, majs, soja och potatis motsvarar födan för upp till 4000 miljoner personer, och situationen kommer sannolikt att förvärras ytterligare i en varmare värld, enligt en artikel i tidskriften Nature.
– Detta kommer bli katastrofalt för utvecklingsländer och kommer ha en stor påverkan på västvärlden också, säger Eva Stukenbrock, professor vid Christian-Albrechts-universitetet i Kiel och en av artikelförfattarna i ett pressmeddelande.
Redan idag är effekten av svampsjukdomarna ”förödande”, skriver forskarna.
Svampsporer sprider sig effektivt över avstånd så stora som tusentals kilometer, och kan överleva i jorden i upp till 40 år.
Monokulturer sårbara
Att problemen med svampsjukdomar ökar beror enligt forskarna även på det moderna jordbrukets monokulturer. Svampar har stor genetisk variation och anpassar sig därför snabbt till jordbrukets bekämpningsmedel.
Forskarna föreslår ökad mångfald på fälten som en lösning på problemet. Att plantera fröblandningar som har en mångfald av gener med olika sorters motståndskraft mot svamparna minskar sårbarheten. Detta har prövats i Danmark, i ett samarbete mellan lantbrukare, forskare och växtförädlare. I fjol odlades 25 procent av vetet på detta vis, med mindre svampangrepp som följd, enligt Nature-artikeln.
Andra sätt att minska svampangreppen kan vara att ta fram bekämpningsmedel som verkar på nya sätt, samt att övervaka skörden så att angreppen upptäcks tidigare, något som enligt forskarna skulle kunna göras med drönare och artificiell intelligens. Idag görs inte tillräckligt för att bekämpa svampsjukdomarna, enligt artikelförfattarna, som vill se mer forskningspengar och samarbeten mot angreppen.
– Vi har nyligen sett världen ena sig för att bekämpa covid. Nu behöver vi en global enighet för att hantera svampsjukdomar, med mer investeringar från regeringar, välgörenhetsorganisationer och privata företag, för att så hoppets fröer och stoppa den här utvecklingen från att bli en global svältkatastrof, säger artikelns andra författare Sarah Gurr, professor vid universitetet i Exeter.
Biologisk och genetisk mångfald
Biologisk mångfald brukar definieras som ”variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår”.
Begreppet syftar dels på artrikedom, men även mångfald i ekosystem, som olika landskapstyper. En tredje och kanske lite mer bortglömd nivå av biologisk mångfald är mångfalden inom varje art, alltså variation på genetisk nivå.
Stor genetisk variation inom en art ökar motståndskraften mot förändring, exempelvis sjukdomsangrepp.
Källa: SLU
