Under 2010-talet ökade Sveriges befolkning i snabb takt, utan att bostadsbyggandet hängde med. Sedan år 2000 har vårt land tappat 206 000 bostäder i jämförelse med vad som hade krävts för att hålla jämna steg med befolkningsökningen. Det är lika många som bor i halva Norrland. Bostadsbristen är extrem enligt Hyresgästföreningen, vars nya rapport bär namnet Miljonärsprogrammet. Föreningens bostadsmarknadsanalytiker Ragnar Bengtsson förklarar i ett pressmeddelande:

– Egentligen skulle vårt samhälle behövt stora satsningar i stil med ett nytt miljonprogram för att möta bostadsbristen. Men i stället fick vi investeringar som främst har gynnat kapitalstarka aktörer. Vi har fått mer av ett samhälle för miljonärer, med ett skrangligt bygge av haltande särlösningar för de som inte hängt med i samhällsutvecklingen.

I rapporten beskrivs hur staten under 2010-talet lämnade kommunerna att själva hantera stora investeringsbehov. Något som fick följden att kommuner skuldsatte sig mer, samt sålde ut skolor och allmännytta till stora kapitalförvaltare ”för att klara det nödvändigaste i samhällsbygget”.

Mellan 2013 och 2020 minskade allmännyttans del av hyresbeståndet från 46 till 43 procent. Sett i relation till hela bostadsbeståndet minskade andelen från 19 till 17,5 procent. Det som byggdes under decenniet var enligt rapporten i huvudsak privatägda hyreshus och bostadsrätter.

”Ett miljonärsprogram tog form, ett program för de som redan hade bra arbeten och god tillgång på kapital”, står att läsa i rapporten.

Boverket uppskattar att det behövs omkring 60 000 nya bostäder varje år i landets tillväxtkommuner. Konsekvensen av bostadsbristen beskrivs av Hyresgästföreningen så här: ”När det inte finns någonstans att bo blir människor fast där de råkar befinna sig. Det kan vara i en kommun utan jobb, ett äktenskap utan kärlek eller en bostad som familjen eller de vuxna barnen har vuxit ur. Det ger i sin tur mindre lyckliga och mindre produktiva människor med fler sociala problem än de skulle behöva ha.”

”Kollaps”

Ett redan lågt bostadsbyggande väntas sjunka ytterligare. I april bedömde branschorganisationen Byggföretagen att 25 500 bostäder kommer att påbörjas under 2023. Det är 13 000 färre än prognosen från hösten 2022, och innebär att bostadsbyggandet har halveras på drygt ett år.

Byggföretaget Veidekkes senaste rapport har fått namnet Kollaps för bostadsbyggandet och bedömer att den svenska bostadsmarknaden under våren 2023 befinner sig i sin svåraste kris sedan början av 1990-talet. Vad som i höstas beskrevs som en storm har utvecklats till en orkan, enligt företaget, som efterfrågar politiska åtgärder ”för att undvika en långvarig samhällsbyggnadskris”.

Även Hyresgästföreningen vill se politiska lösningar som att staten skapar förmånliga bygglån och ekonomiska incitament till kommunerna – och ställer krav på dem att bygga.

– Nu måste staten kliva fram och hjälpa både bransch och kommuner med finansiering och delat risktagande. Vi kan inte backa in i framtiden, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.