– De kriminella gängen ligger alltför ofta steget före de brottsbekämpande myndigheterna. Det här är en reform ägnad åt att jämna ut oddsen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Regeringen skickar nu ett lagförslag om så kallade preventiva tvångsmedel till Lagrådet för granskning.

Preventiva hemliga tvångsmedel innebär att polis i hemlighet kan avlyssna eller övervaka personer i förebyggande syfte – utan att en utredning om ett redan utfört brott inletts.

– Jag är fast förvissad om att det kommer att ha en betydande effekt, säger Strömmer.

För fler brott

I dag får preventiv avlyssning endast användas för att förhindra terrorism, sabotage, spioneri och brott mot rikets säkerhet.

Regeringen föreslår nu att preventiv och hemlig avlyssning ska kunna användas för fler fall av grova brott.

– Verktygslådan öppnas inte upp för alla möjliga brott, utan tar sikte på allvarliga brott som begås i gängmiljö, säger justitieministern.

Det kan handla om brott som mord, människorov, utpressning, sprängningar och grova vapen- och narkotikabrott.

Både Polisen och Åklagarmyndigheten har efterfrågat att möjligheterna till preventiv och hemlig avlyssning ska utökas. Polisen har bedömt att narkotikabrott kommer att utgöra 70 procent av ärendena, medan mord, människorov och allmänfarlig ödeläggelse tros utgöra 25 procent.

Komma åt ledarskiktet

Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L), som tidigare arbetade som åklagare, pekar på problemen med att för få brott klaras upp. Ofta är det svårt att komma åt ledarpersonerna i gängen.

– I många fall har vi enbart lyckats lagföra ”springpojken” – den unge pojke som har utfört brottet, säger hon.

– Vi behöver skärpa lagstiftningen.

Regeringen vill också göra det tillåtet att använda den överskottsinformation som kommer fram genom hemliga tvångsmedel utan begränsningar. Det vill säga att myndigheterna ska kunna använda uppgifter som kommer fram som handlar om något annat brott än vad avlyssningen var tänkt för.

I hemliga tvångsmedel ingår även hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning. Regeringen vill nu också att dessa verktyg ska kunna knytas till en person och inte, som i dag, bara till en viss plats.

Ingrepp i integriteten

Beslut om preventiv avlyssning måste fattas av domstol och enligt Gunnar Strömmer ska man då väga in vilket integritetsintrång som avlyssningen innebär.

– Vi ska inte skapa ett övervakningssamhälle, och det gör vi heller inte. Men man ska vara medveten om att varje sådan här åtgärd innebär ett integritetsintrång, säger han.
Regeringen vill att lagen ska träda i kraft den 1 oktober 2023.

Förslaget bygger på en utredning som den förra S-regeringen tillsatte.

Trots att pressträffen handlade om regeringens lagrådsremiss så fanns lagrådsremissen vid pressträffens tidpunkt inte tillgänglig för allmänheten.