Frågan om att sätta stopp för nya avgasbilar i EU från år 2035 står inte formellt på dagordningen för veckans toppmöte.
Hur viktig den tvisten är var ändå uppenbart när EU-ledarna klev in till torsdagens möte i Bryssel.

Huvudperson är Olaf Scholz, förbundskansler i Tyskland, där regeringen sedan några veckor tillbaka blockerar en redan färdig uppgörelse i EU om bilutsläppen.
Tyskland vill inte säga ja förrän man fått definitivt klartecken på att nya bilar som drivs med e-bränslen ska tillåtas även efter 2035.

– Egentligen handlar det bara om att på ett pragmatiskt sätt hitta rätt väg för att genomföra det löfte som (EU-)kommissionen gett för länge sedan, sade Scholz på väg in till mötet.

"På rätt väg"

Scholz hänvisar till pågående förhandlingar direkt mellan Tyskland och kommissionen och tycker att saken ”är på rätt väg”.

Fler länder vill dock gärna vara med i diskussionen.

Österrikes förbundskansler Karl Nehammer stöttar Scholz, motsätter sig ett slutdatum för förbränningsmotorn och vill inte att EU låser fast sig vid en speciell teknik. Han ser e-bränslen som en ingrediens i klimatomställningen.
Slovakien och Tjeckien vill dessutom bredda samtalet till att prata även om det så kallade Euro 7-förslaget om vilka krav och gränsvärden som ska gälla för bilutsläpp från år 2025.

På andra sidan står samtidigt flera länder som ogillar det tyska sättet att säga nej till något som alla redan var överens om.

Förhandlingar

Någon särskild toppmötesdiskussion om bilutsläppen blev det inte. EU-kommissionen lovar dock att de förhandlingar som pågår med Tyskland ska ”intensifieras”.

– Det finns en vilja på båda sidor att lösa frågan och att göra det inom den preliminära uppgörelse som nåtts mellan ministerrådet och EU-parlamentet. Jag är övertygad om att vi snart hittar en bra lösning, förklarar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på sin presskonferens efteråt.

Sverige står bakom uppgörelsen om att stoppa förbränningsmotorer i nya bilar 2035. Samtidigt har statsminister Ulf Kristersson (M) förståelse för att Tyskland kan behöva klargöra med EU-kommissionen exakt hur undantagen ska fungera.

– Alla förväntar sig att de löser ut de detaljer som de är oeniga om. Alla tycker att det här beslutet att vi ska bli förbränningsmotorfria 2035 är ett bra beslut, säger Kristersson på en svensk pressträff efter mötet.

Konkurrenskraft

EU-toppmötets egentliga huvudfrågor på torsdagen var annars läget i Ukraina och framtida konkurrenskraft inom EU. Sverige har länge tryckt på för det sistnämnda och gillar den strategi som kommissionen presenterade i förra veckan.

– Att göra tillståndsprocesser enklare, att göra byråkrati enklare. Där finns det en enorm förbättringspotential, säger Kristersson.

Ursula von der Leyen betonar vikten av att satsa på forskning.

– Innovation är nyckeln till framgång. Vi har som mål att satsa motsvarande tre procent av BNP på forskning, men vi är fortfarande inte där. Jag välkomnar därför det svenska ordförandeskapets initiativ till att diskutera en höjning av det målet, säger von der Leyen.

Den första mötesdagen i Bryssel avslutades redan vid 21.30-tiden på torsdagen. Under fredagen fortsätter ledarna med ett särskilt eurotoppmöte, där även icke-euroländer som Sverige och Danmark är välkomna.