Det är efter 33 års arbete på Skogsstyrelsen, där han försökt kombinera skogsbruk och naturhänsyn, som Johan Nitare konstaterar att kalhuggning, markberedning och plantering av monokulturer förstört de ekosystem som tidigare fanns.

Vad som är att betrakta som ”skog” är och en definitionsfråga, säger han:

– Många träd kan se ut som skog på avstånd. Men tittar man närmare är det överallt, mil efter mil, utarmade industriskogar. Virkesåkrar, säger han till DN.

Den biologiska mångfalden har gått bakåt, och också Skogsstyrelsen medger att miljömålet Levande skogar inte ser ut att nås.

Ekosystem försvinner

Intakta, artrika och levande skogsekosystem finns idag bara kvar som fragment, enligt Johan Nitare, som bland annat lyfter hur markberedning dödar skogens nätverk av svampar och skapar ”sjuka och artfattiga skogsjordar”, en process som enligt honom inte går att vända:

– Förändringarna är irreversibla. Från ekologisk synpunkt är svenskt skogsbruk definitivt inte hållbart. Kalhyggesbruket har orsakat den största miljöförstöringen i Sverige någonsin”, säger han till tidningen.

Officiellt har Skogsstyrelsen en helt annan syn och anser att man står för en hållbar samhällsutveckling. Men samtidigt har miljöövervakning och inventeringar upphört.

Dan Rydberg, chef för Skogsenheten på Skogsstyrelsen kommenterar kritiken i DN med att det ”skett stora förändringar av Skogsstyrelsens uppdrag och arbetssätt senaste decennierna, på senare tid också drivet av rättsutvecklingen. För oss är det viktigt med öppenhet när det gäller medarbetares möjligheter att uttrycka åsikter.”

Johan Nitare anser att virkesproduktion skulle kunna fortsätta på de marker som redan kalhuggits men att det viktiga nu är att de fortfarande orörda skogarna får bli kvar, något som också lyfts i EU:s skogsstrategi.

Att Johan Nitare lyfter kritiken offentligt nu hänvisar han, enligt DN, till en tystnadskultur på myndigheten:
– Vi får egentligen inte dryfta de här frågorna externt. Men snart går jag i pension.

"Tiden läker inte alla sår"

I en intervju i tidningen Syre kallar Sebastian Kirppu från organisationen Skydda skogen, Johan Nitares uttalanden som ”det viktigaste avskedstalet som någonsin hållits i Sverige.”

– Det är ett miljömässigt exploaterande skogsbruk som slår sönder den biologiska mångfalden. Och det är inte så att arterna återkommer bara trädskiktet växer upp. Tiden läker inte alla sår, säger han till tidningen.

Syre: Kommer det leda till någon förändring? 
– Nej, det tror jag inte – tråkigt nog. Sveriges politiker är för skogsnäringen för de har blivit itutade att vi har världens mest miljövänliga skogsbruk, fast det är tvärtom. Men ju oftare lögnen upprepas, desto mer sann blir den.

Miljöorganisationerna WWF och Naturskyddsföreningen försöker nu få till en förändring på EU-nivå.

– Vi känner att lyhördheten hos svenska politiker och därmed också myndigheter är begränsad för de utmaningar vi har i skogen. Av den anledningen vänder vi oss också till EU, för att lyfta problemen med svensk skogspolitik och skogsbruk, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF, till Syre.

En som kommenterat frågan är tidigare politikern och samhällsdebattören Anders Wijkman. ”När nu en av Skogsstyrelsens egna experter tar bladet från munnen borde både politik och industri stanna upp. Skyddet av de kvarvarande gammelskogarna måste säkras!”, skriver han på sociala medier och efterfrågar rundabordssamtal kring frågan.

Den efterföljande diskussionen på Twitter speglar den polarisering som finns i frågan om hur den svenska skogen brukas.

En väg till ett nytt skogsbruk?

Sveriges lantbruksuniversitet ska nu undersöka vad som styr hur privata skogsägare sköter sin skog. Målet är att hitta vägar till mer varierade skogar och ett hållbart skogsbruk.

– För att hejda förlusten av biologisk mångfald och skapa ekosystem som är mer motståndskraftiga mot skador och klimatförändringar behövs mångfald i skogslandskapet. Vi tror att skogsägarna själva kan visa vägen, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och projektledare i en kommentar till projektet.

Utgångspunkten är att skogsägare har olika mål med sin skog men det saknas kunskap om hur de beslutar om hur skogen ska brukas.

– Skogsägare har olika mål med sitt skogsägande, samtidigt som investeringsviljan och viljan att ta risker sannolikt också skiljer sig åt. Vi vill ta reda på vad som styr deras val av skötselmetoder. Vilka kostnader, fördelar och risker upplever de? säger Fredrik Widemo.

Attitydundersökningar bland  skogsägare och intervjuer med skogsrådgivare ska vara en del av projektet för att se vilka av skogars ekosystemtjänster som har stor  potential.
Trakthyggesbruk och alternativa bruk ska jämföras.

– Vår hypotes är att vi på så vis kan skapa ett mer hållbart skogsbruk samtidigt som skogsägarna uppfattar förändringen som positiv, säger Fredrik Widemo.