Den som tillhör en nationell minoritet har rätt till förskola på sitt nationella minoritetsspråk. Syftet är att språket ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nästa generation. Kommuner som tillhör förvaltningsområden för Sveriges nationella minoriteter ska erbjuda barnet förskola där hela eller “en väsentlig del” av utbildningen bedrivs på minoritetsspråket. Vad det innebär är dock upp till varje huvudman att besluta.

– Vid många förskolor, speciellt i Sverige, brukar samiskan placeras på en person, en pedagog eller en modersmålslärare eller kanske avgränsas bara till ett rum eller en dag i veckan. Då är samiskan inte en del av hela verksamheten eller en fråga för hela personalen. Det gör att samiskan inte blir levande.

Det säger David Kroik, doktorand vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet i ett pressmeddelande om sin nya avhandling. I sin forskning har han undersökt en förskola i norska Saepmie, som enligt honom arbetar på ett bättre sätt med att hålla språket levande i vardagen.

På den studerade förskolan pratade alla pedagoger sydsamiska med barnen. De tre personer han intervjuat uppmuntrade barnen att använda språket i alla vardagssituationer.

Ingen av pedagogerna talade sydsamiska som barn, utan de hade lärt sig språket efter att ha gift in sig i samiska familjer. De berättade att den lokala samiska gemenskapen blivit mycket viktig för dem själva.

David Kroik vill se fler förskolor där vuxna och barn tillsammans utvecklar sydsamiskan som språk.

– Den här studien visar att man kommit en god bit på vägen, vilket väcker hopp inför framtiden, säger han.

Läs även: ”Stöld” blir film på samiska