Det här kanske är året tänker många, året då träningen och kosten inte bara förblir ännu ett ihåligt löfte. Lycka till! För den som i sin iver väljer att ta hjälp av en hälsoapp kommer snabbt märka att det finns en ocean av alternativ att tillgå.

Många fungerar gott som ett hjälpverktyg, men Läkemedelsverket passar även på att varna för den växande skara oseriösa – och ibland ohälsosamma – aktörerna.

– Det är väldigt lätt att bygga appar men det förekommer att de säljs in med löften som saknar medicinsk grund att stå på, där vissa till och med kan vara farliga, säger Sandra Sjöåker, utredare på Läkemedelsverket.

Se över klassningen

Utbudet har ökat i en snabb och stadig takt. 2015 fanns det drygt 165 000 hälsoappar på marknaden, i dag är siffran kring en halv miljon enligt Läkemedelsverket.

Många av apparna klassas som medicintekniska produkter, vilket innebär att syftet exempelvis är att diagnostisera, övervaka eller behandla specifika sjukdomar.

I de fallen ska appen vara CE-märkt av Läkemedelsverket, som innebär att den är kontrollerad av en tredje oberoende part, men det är det långt ifrån alla som är.

– Vill du bara äta lite bättre och ha en app som gör att du går ner lite i vikt är det inte samma krav. Men om du ska ha en särskild diet för att gå ned i vikt för att du har en sjukdom, som sjuklig övervikt, då blir det medicinteknik, säger Sandra Sjöåker.

Konsekvenserna av felaktig information till en användare kan i värsta fall bli förödande menar hon.

– Som att du får råd om egenvård fast du egentligen borde kontakta en läkare, eller att du får värden som är felaktiga så att du tror att du är friskare än vad du är.

Svårt att kontrollera

Läkemedelsverket har till uppgift att kontrollera de medicintekniska produkter som finns på marknaden. Problemet är bara att många undviker klassificeringen. Enligt myndigheten är det tydligt att fler hälsoappar borde vara CE-märkta, men med så många oseriösa aktörer som det finns i appdjungeln är det svårt att överblicka.

– Vi försöker ha koll, det vi ser är att det är väldigt många, säger Sandra Sjöåker.

– Det är ganska vanligt att det kommer appar som försöker friskriva sig från ansvar, som att ”ni får använda appen men att det inte är vårt fel att ni använder den”. Den typen av friskrivningsklausuler ska man verkligen se upp för, för då har man en tillverkare som inte tar ansvar för sin produkt och då kan man nog räkna med att den inte är så bra.

För den som vill ta hjälp av en app för att få mer hälsosamma vanor med träning, kost, sömn eller annat bör först och främst välja en med ett tydligt syfte, menar Sandra Sjöåker. Det ska även tydligt framgå vem tillverkaren är, så att man som användare lätt kan komma i kontakt med de som står bakom produkten om man har frågor eller får problem.

I jakten på lyckade självhjälpsmetoder glömmer, eller undviker, många ett viktigt råd, enligt Sandra Sjöåker.

– Vill man behandla någonting som är en sjukdom ska man i alla fall prata med vården först.