Startsida - Nyheter

Radar

Torkan slår hårdast mot de redan utsatta

Theewaterskloof-dammen i Kapstaden, tom på vatten.

Effekterna av torka i Moçambique slår ojämlikt. De fattiga drabbas allra hårdast och risken är att det blir än mer ojämlikt om torkan håller i sig. Nu har en grupp forskare tagit fram en plan för att göra det mer rättvist i framtiden.

Torka är ett återkommande problem i Moçambiques huvudstad Maputo. På senare år har den dessutom förvärrats på grund av klimatförändringar. I perioder är delar av befolkningen helt utan vatten. Fattiga hushåll, som redan har begränsad tillgång till vatten, är de som löper störst risk att drabbas.

Det visar en studie som har tittat på torkans effekter.

– I Maputo är infrastrukturen byggd så att det nästan är omöjligt att inte få vatten i de centrala delarna först, där de mer förmögna bor. Det är mer tryck i vattensystemet där, så om det finns vatten så kommer det dit först, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi på Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

De som bor i fattigare områden blir i större utsträckning utan vatten. Förutom sämre odlingsmöjligheter när de inte kan vattna sina marker finns risk för vattenburna sjukdomar om de tvingas hämta vatten från orena källor. Om problemen inte åtgärdas kommer riskerna att bli ännu större, enligt studien.

Människan påverkar

Att forskarna studerade just Maputo beror på att de ville titta på ett område som har drabbats av torka och som troligen kommer att drabbas av svår torka igen, berättar Gabriele Messori. De visste också att torkan i Maputo drabbat olika samhällsgrupper ojämlikt tidigare, och ville se hur det kunde mildras.

– Studien belyser att man ofta agerar för sent mot torka, när läget redan är akut och utan hänsyn till de mer utsatta i samhället. Vi ville visa var det kan finnas brister i hanteringen, för att ge en mer rättvis fördelning i framtiden.

För även om torkan till stor del är väderrelaterad finns det flera sätt som människan kan ha en påverkan på fenomenet genom infrastruktur eller politiska åtgärder som vattenbesparingsåtgärder.

– Städer som riskerar att drabbas av torka behöver därför ha en plan för hur man kan mildra effekter av torka, säger Gabriele Messori.

Rent konkret så måste man veta var de svaga punkterna i infrastrukturen är. Man måste kartlägga de kritiska områdena och kritiska faktorer så att man har ett underlag för att sedan planera för framtida torka.

Urbanisering ett problem

Urbanisering är en annan orsak till att problemen med torka blir värre på vissa håll, säger Messori.

– Ofta bygger man bostäder först, infrastrukturen tar man tag i senare. I Maputo ser man att det är stora områden som inte är anslutna till vattennätverket. Det är självklart något man kan påverka på lokal nivå.

Studien hoppas han ska kunna vara ett konkret stöd till beslutsfattare i områden som drabbas av torrperioder.

– Den ska kunna användas för att kartlägga möjliga problem vid hantering av torka och som underlag till en förberedelseplan. Metoden kan tillämpas i vilken stad som helst, även om just den här studien främst riktar sig mot södra Afrika.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV