Forskare från Stockholm Resilience Centre och Stanford universitet har i en ny studie visat att blå mat kan hjälpa till med att lösa en rad problem kring produktion av livsmedel samtidigt som det ger hälsoeffekter.

– Vattenlevande livsmedel, så kallad blå mat, kan spela en viktig roll i våra kostvanor, för samhället och för ekonomin. Men exakt hur kommer att skilja sig mycket från land till land och beroende på lokala förutsättningar, säger Beatrice Crona, professor i hållbarhet och huvudförfattare till artikeln, som tagits fram av Blue Food Assessment, en grupp på mer än 100 forskare.

”Blå livsmedel” kan avhjälpa brist på B12 och omega 3, hjärt- och kärlsjukdomar och har mindre miljöpåverkan än rött kött. Och forskarna menar att studien kan ha stor betydelse för både finansiärer, förädlare, återförsäljare, utvecklingsorganisationer och fiskare.

– Vårt mål är att beslutsfattare till fullo ska förstå de olika bidrag som sjömat kan ge, men också att de ska överväga de avvägningar som måste förhandlas fram för att verkligen få ut det mesta av de möjligheter som sjömat ger, säger Beatrice Crona.

Marin kolonilott skapad i Göteborg

Sjömat är en underutnyttjad resurs i Sverige och ”blå proteiner” står för bara 5-6 procent av de proteiner vi äter idag.

– Vi äter väldigt lite från havet. Det vi äter är filéer av rovfiskar som lax eller torsk – mindre än 20 procent av de fiskar vi tar upp – och inte hela fisken. Vi äter mycket lite musslor och ostron och alger, Maria Bodin, marinbiolog vid Göteborgs universitet.

Så hon och hennes kollegor i Göteborg tittar nu på hur blå proteiner skulle kunna utnyttjas mer.

– Vi framtidsspanar och har bland annat placerat en marin kolonilott i Göteborgs hamn.

Tanken är att kunna odla olika arter av tång och musslor på tampar som lätt kan skördas. Men det är inte lika enkelt att odla i havet som på land.

– Det krävs förkunskaper om vilka arter som trivs i en viss salthalt och om vilka arter man inte ska sprida. Bäst är att utgå från de arter som redan finns på en plats. Idag finns det också en krånglig lagstiftning kring att odla sjömat. Och det är viktigt att vattnet är rent. I Frihamnen i Göteborg är det inte så rent vatten, men kolonilotten finns där för att vi ska kunna använda den pedagogiskt. Alger kan också användas för att ta upp kväve, fosfor och koldioxid ur vattnet.

Havssallat växer på vintern

Kolonilotten placerades ut under förra året och hittills har man börjat odla algen havssallat. Skott av han- och honplantor har förädlats på ett laboratorium och sedan fästs på en tamp som sänkts ner i vattnet.

– Intressant med algodling är att man odlar dem på vintern, så fiskare skulle kunna kombinera sommarfiske med algodling. Sockertång, havssallat och den röda algen dulse är bra sorter till mat. Alger används till hudvårdsprodukter, skoskavsplåster och som stabiliseringsmedel i glass i Sverige idag och inte som livsmedel.

Finns det risker med att skörda alger?
– Inga alger är giftiga, men det är viktigt var man plockar dem – det ska vara i friskt och strömmande vatten, inte vid utlopp. Det är svårare att bedöma miljön i vatten – till exempel renhet, salthalt, sedimenten och eventuella tungmetaller. Det kräver dyra analyser. Ostron och musslor måste finnas i öppna havsområden och miljön måste vara giftfri.

I Danmark ligger man ungefär 10 år före Sverige vad gäller sjömat.

– Där finns det till exempel så kallade hobbytillstånd för privatpersoner så att man kan odla ett antal meter blåmusslor där man bor. Som en kolonilott. I vårt projekt ska vi inspireras av Danmark, men också i Finland finns det intresse av att vara med. Vi vill skapa en gräsrotsrörelse kring det här och har precis skapat gruppen Marina kolonilotter på Facebook så att folk ska kunna ta reda på mer om hur man gör rätt.

För att sprida intresset för sjömat hålls en kurs i vattenbruk hålls i vår.
– Med kursen vill vi möta det stora intresset från allmänheten. Många är nyfikna på alger, sjöpungar, sjögurkor och annan spännande mat från havet. Vi vill därför ge ett smakprov på allt spännande som sker på sjömatsfronten just nu, säger Maria Bodin.

Koloniförening odlar musslor i Helsingborg

Också i Helsingborg tittar man nu på sjömat. Kommunen vill starta en havskoloni för odling av blåmusslor i Oceanhamnen. Kommunen står för plattformen och intresserade innevånare ska kunna delta via en koloniförening. Inspirationen kommer från Danmark.

– På många håll i världen har urbaniseringen av kustområden varit bra för handel och ekonomisk utveckling, men ofta har det skett på bekostnad av marina livsmiljöer. Därför råder det idag brist på biologisk mångfald och liv i många kustområden, säger Henrik Frindberg, miljödirektör i Helsingborgs stad.

– Genom etableringen av havskolonin vill vi främja den biologiska mångfalden i hamnen och öka invånarnas engagemang för den marina livsmiljön. Faller projektet väl ut ser vi framför oss ytterligare kolonier längs med kusten i framtiden, säger Carl Baden, marinbiolog och projektledare i Helsingborg.

Under 2022 skapade kommunen ett rev vid hamnen med hjälp av stenblock och längs kajkanterna byggdes det ”levande havsväggar” för växter och djur.
Den som är intresserad av att delta i havskoloni-föreningen i Helsingborg kan få veta mer på en informationsträff den 1 mars .