Hur vår mat förpackas är ett komplext område. Materialen påverkar miljön, men samtidigt håller maten längre. Två forskare har skrivit en bok som försöker visa hur den ekvationen kan lösas – både i industrin, i butiken och i hemmen. Våra beteenden är en nyckel till att minska matsvinnet.
Förpackningarnas miljöpåverkan har hamnat i fokus i och med återvinningssystemet som infördes på 90-talet, men förpackningarna påverkar också vårt beteende när vi handlar.
– Förpackningen i sig ses som en miljöbov, men om man som vi gjort, tittar på hur matsvinn uppstår så är bilden mycket mer komplex, säger Fredrik Wikström, som tillsammans med Helén Williams forskat om miljö- och hållbarhetsfrågor och förpackningens roll i 30 år.
Båda är forskare vid Karlstads universitet och i höst har de skrivit boken ”Stoppa matsvinnet!”. De reagerar mot att mycket av dagens forskning fokuserar på effektivare matproduktion och mindre på hur vi ska äta upp den mat vi köper.
Problemen med förpackningar kan vara att ett storpack lockar oss att köpa mer mat än vi hinner äta upp. Kurviga förpackningar gör att transporterna innehåller stora mängder luft. Kombinationer av material kan öka hållbarheten, men gör dem svåra att återvinna. Och hur fungerar egentligen förpackningen hemma i kylskåpet när den väl öppnats? Och går det att få ut allt innehåll ur en förpackning?
– Matproduktionen är det som påverkar miljön mest. Vårt huvudsyfte med boken är att minska det totala avtrycket av matproduktionen. Vad konsumerar vi? Vad äter vi? Hur mycket slänger vi? säger Fredrik Wikström.
Hur ska maten hålla längre hemma?
Produktion, förädling, förpackningar och matsvinn bör alltså ses som en helhet, men inom industrin fokuserar man på hur maten ska hålla fram till konsumenten.
– Alla famlar efter hur vi ska göra i konsumentledet – hur maten ska hålla längre hos konsumenten när en förpackning är öppnad. Där finns det inget ekonomiskt incitament för producenterna att öka hållbarheten, för minskar vi svinnet i hemmen skulle det äventyra försäljningen. I den frågan har tre myndigheter ansvaret i Sverige, men de har väldigt lite resurser. Konsumenterna behöver upplysas mer.
Förpackningar är så vanliga att vi tar deras deras nytta tas för given, enligt “Stoppa matsvinnet!”. Färsk mat kan transporteras långt och plastförpackningar är mångsidiga. Förpackningsfria butiker löser inte problemen eftersom förpackningarna faktiskt skyddar maten.
Så det är inte bara förpackningarna i sig som behöver ses över utan våra kostvanor och hur mycket av maten vi slänger, enligt Fredrik Wikström och Helén Williams. De pekar bland annat på att i jordbruket i Norden lämnar 10-30 procent av grödorna inte gården för att de inte lever upp till specifika krav; i butikerna anser sig handlaren behöva ge kunderna ett stort utbud; på restauranger, skolor, i verksamheter och i hemmen blir mat gammal och slängs. En tredjedel av all mat som produceras i världen äts aldrig upp.
Goda sidor måste vägas mot de onda
Så enligt Fredrik Wikström och Helén Williams behövs det ett paradigmskifte.
– Det skulle innebära att vi börjar väga förpackningarnas onda sidor mot de goda och hur det minskar matsvinnet totalt sett.
Ett kontroversiellt förslag i boken är att matmomsen höjs.
– Även om maten har blivit dyrare är maten fortfarande så billig att mycket slängs i onödan. Det är stort fokus på jämförelsepriser, men matsvinnet skulle kanske minska om mat såldes i mindre förpackningar. Det finns många aspekter som inte diskuteras.
Materialet i förpackningar är också betydelsefullt. Plast är fossilt men har bra funktion och kräver en liten mängd material. Papper och kartong orsakar skogsavverkning och behöver kombineras med andra material. Glas är beständigt men är tungt och kräver mycket energi vid tillverkningen. Metall är det mest klimatpåverkande materialet.
– Det sker en utveckling mot förnyelsebara plaster, som jag tror på sikt kan förbättra. Plasten ger ett mycket bra skydd i förhållande till vikten och kan man bränna plasten i slutänden är det bästa. Metaller är det mest tveksamma och de består ofta av legeringar som är svåra att återvinna. Här behöver handeln ta ett större miljöansvar.
Förpackningar är bra om de används rätt
Flera hinder finns också för återvinningen, som inte fungerar så bra som många tror. Efter källsorteringen behöver olika material sorteras ytterligare och de materialen ska vara tillräckligt bra och ekonomiska för att konkurrera med andra material.
– Vi har en övertro på att återvinning kan minska materialflödena. Vi måste minska användningen av material totalt i samhället. Förpackningar gör stor nytta om de används rätt. Men då ska de ha rätt storlek, form och vara tillverkade av rätt material.
Fakta
Som konsument kan du:
– Planera dina inköp
– Försöka göra bra val av förpackningar du köper.
– Se över förvaringen hemma.
– Ta vara på rester.
– Frys in.
Kräver inte det mycket kunskap?
– Både ja och nej. De som för dagbok över vad man slänger förändrar snabbt sitt beteende. Man skapar ett medvetande om sina matvanor. I butiken kan man köpa mindre förpackningar om man vet att man ofta slänger vissa förpackningar. Skräckexemplet är läsk: Förpackningen står för 95 procent av klimatpåverkan och kurviga former ger mycket luft i transporterna. Mjölkpaketen i form av tegelstenar var väldigt effektiva och var av ett material som var lätt att återvinna. De borde komma tillbaka.
Åtta problem och möjliga lösningar på hur matsvinnet kan minskas:
1. Matsvinnet är ingen stor kostnad för konsumenterna. Med en högre matmoms skulle maten värdesättas mer och intäkterna skulle kunna fördelas till de som behöver ekonomiskt stöd för sina matinköp.
2. Konsumenter efterfrågar inte förpackningar som minskar matsvinnet.
3. Synen på förpackningen som miljöbov och ett avfallsproblem dominerar hos myndigheter.
4. Det saknas muskler i myndigheternas arbete med matsvinn.
5. Det är svårt för en producent att veta vad som är en miljösmart förpackning.
6. Som återvinningssystemet ser ut idag är incitamenten för en matproducent att utveckla förpackningar som är lättare att materialåtervinna inte tillräckliga.
7. Ett av grundproblemen med materialåtervinningen är de låga priserna på nya råvaror.
8. Det behövs mycket mer forskning och kunskapsutveckling inom området förpackningar och matsvinn.
– Framför allt gäller det för myndigheter och företag att skapa förutsättningar för konsumenterna att göra rätt, säger Fredrik Wikström.
– Men vem ska få bollen i rullning? Hur ska kunden tänka i butiken? Butikerna skulle till exempel kunna låta bli att ha så mycket kampanjer. Kampanjer gör att butiken måste ta in stora mängder av en vara vilket kan ge mycket svinn, och konsumenten kommer hem med för mycket mat. Butikerna skulle kunna knyta kunder till sig på andra sätt än med kampanjer, till exempel skapa lojalitet genom att kunden känner att butiken hjälper till att minska matsvinnet.
Källa: ”Stoppa matsvinnet!”
