Kolupptaget i landskapet skulle kunna öka med motsvarande 2 miljoner ton koldioxid per år, vilket ska jämföras med att de utsläpp som uppstod inom Sveriges gränser 2021 var 48 miljoner ton.

Ett sätt är återvätning av omkring 100 000 hektar dikade torvmarker och 10 000 hektar jordbruksmark.
Kolinlagringen skulle också kunna öka inom jordbruket och genom att mellan 100 000 och 300 000 hektar nedlagd jordbruksmark får bli skog.

Rapporten tar också upp vilka metoder som kan användas och hur effektiva de är.

– För att kunna prioritera bland åtgärderna och för att följa upp klimatmålen behöver vi veta vilka effekter som olika åtgärder leder till i form av minskat utsläpp eller ökat upptag. Analysen vi gjort kan bli ett viktigt underlag för prioritering mellan de åtgärder som kan bidra i klimatarbetet, säger Johan Wester, projektledare på Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Utvärderingarna tar också upp hur livsmedelsproduktionen och bevarande av biologisk mångfald påverkas. Också användningen av agroforestry, där träd och jordbruk kombineras har studerats, men studierna har inte gjort det möjligt att se på hur stora områden metoden kan användas. Markägares intresse för metoden beror bland annat på vilka regler som gäller och vilka ekonomiska stöd som kan utgå. 
Också energiskog, användning av biokol samt minskad förlust av kol vid exploatering av skogs- och jordbruksmark har studerats.

Rapporterna ”Uppdrag att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka” och ”Översikt av åtgärder för ökad kolsänka i skogen” har tagits fram på uppdrag av regeringen.