Sonja, 14, Leo, 5, och Hugo, 3, blev alla slagna av sin pappa. Pappan kunde misshandla deras mamma samtidigt som hon höll Hugo i famnen. En gång trodde barnen att mamman var död när hon låg på hallgolvet.

Mamman planerade flykten i flera månader med hjälp av en granne. I ett knappt halvår har barnen och deras mamma nu bott på ett skyddat boende.
Det här är ett av många fall hämtade ur verkligheten, återberättat av organisationen Bris, i en rapport från 2020.

Antalet barn och vuxna som får hjälp i ett skyddat boende har nästan fördubblats på bara några år, enligt Socialstyrelsens siffror från 2020.
Totalt var det då 6 500 vuxna och 6 200 barn som bott minst en natt på skyddat boende under ett år. Samtidigt var behovet troligtvis ännu högre, eftersom 78 procent av boendena minst en gång hade nekat personer på grund av platsbrist eller andra anledningar.

SKR: Kostar 2,4 miljarder

Nästa sommar är det tänkt att ny lagstiftning kring skyddade boenden ska vara på plats. Där ingår reglering i socialtjänstlagen, krav på tillstånd för att driva ett skyddat boende och flera punkter som ska stärka barns rättigheter.
Men nu riktar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kritik mot finansieringen i sitt svar på det utkast till lagrådsremiss som socialdepartementet har tagit fram.

Enligt SKR:s beräkningar kostar reformen minst 2,4 miljarder att genomföra. I budgetpropositionen avsätts 145 miljoner kronor 2023 och 321 miljoner per år 2024 och 2025.

SKR menar att reformerna innebär nya åtaganden och mer administration för kommunerna. SKR bedömer att fler än beräknat kommer att behöva insatsen, och att priserna per dygn kommer att öka.

– Det kommer att innebära betydande kostnader för kommunerna. Vi tycker att man ska höja ambitionsnivån. Men om man gör det så måste man också följa med finansiering, säger Arion Chryssafis, ordförande för beredningen socialpolitik och individomsorg på SKR.

Vill skjuta på införandet

SKR menar att regeringen frångår den så kallade finansieringsprincipen, som innebär att nya åtaganden ska finansieras från grunden, så att kommunerna inte ska behöva skära ner på annan verksamhet.

– Det kommer att bli svårt för kommunerna att prioritera den här typen av insatser. Det leder till att de här personerna inte får det förbättrade stödet som det är tänkt att de ska få, säger Arion Chryssafis.

SKR vill även att man skjuter på införandet av den nya lagstiftningen.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) säger att hon ännu inte tagit del exakt av hur SKR:s beräkningar ser ut.

– Vi konstaterar att SKR:s beräkning ger en uppskattad kostnad per individ som är mer än dubbelt så hög som i Danmark, som är det land i Norden som har högst kostnader för skyddat boende. Det tyder på att SKR:s beräkning är väl tilltagen, säger hon.

TT: Personer som bor på skyddat boende är en väldigt utsatt grupp. SKR befarar att de inte får den kvalitetshöjning som reformen är tänkt att ge. Hur svarar du på det?

– För regeringen är det här oerhört prioriterat och viktigt. Det är därför vi arbetar fram ett förslag runt skyddat boende och prioriterar att stärka det förebyggande arbetet för att skydda barn och våldsutsatta på ett bättre sätt än tidigare, säger Camilla Waltersson Grönvall (M).