Konjunkturen kan göra finansieringen av civilsamhället osäker det kommande åren. Det visar en rapport från branschorganisationen Giva.
Inflationen samt ett fallande värde på aktier och fastigheter ger civilsamhällets organisationer ett nytt ekonomiskt läge.
– Mycket talar för att civilsamhälleorganisationerna under de närmaste åren kommer att ha nya förutsättningar för sin finansiering. Såväl staten som kapitalet och medborgarna påverkas alla på olika sätt av världsläget, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva Sverige.
Bland annat konstaterar rapporten att statens och kommuners sämre ekonomi kan göra att de tvingas fokusera på kärnverksamheter som skola och vård, på bekostnad av kultur, idrott och fritidsaktiviteter.
Bland de företag som stöttar civilsamhället ser rapporten delvis sämre ekonomiska förutsättningar, men det finns samtidigt en optimistisk syn på att företagens vilja att bidra till hållbarhet i samhället gör att de även fortsatt kommer att kunna vara samarbetspartners eller bidra ekonomiskt.
– Kraven på och viljan hos företag att vara goda samhällsaktörer har ökat över tid. Företagens ökade ambition att ta in hållbarhetsaspekter i affärsverksamheten kan öppna nya möjligheter, säger Johan Sverker, senior rådgivare på PwC och medförfattare till rapporten.
Arbetslöshet kan påverka
Gåvor och bidrag från allmänheten står för drygt hälften av civilsamhällets intäkter, men i dagsläget utgör gåvor och medlemsavgifter en allt större del av hushållens disponibla inkomster.
– Undersökningar visar att historiskt har såväl givande som ideellt engagemang varit relativt stabilt även i kristider. Civilsamhällets organisationer bör dock vara vaksamma. Om arbetslösheten ökar kan givandet från allmänheten snabbt minska, säger Johan Sverker.
Att hitta alternativa intäkter kan bli viktigt för civilsamhällets organisationer, beroende på hur samhällsekonomin utvecklar sig och om till exempel fler blir arbetslösa.
– Nu är det är viktigt för organisationerna att skapa en så bred finansieringsbas som möjligt. Det ger frihet att kunna driva frågor och verksamhet som för tillfället inte anses vara prioriterat av politiker eller finansiärer, säger Charlotte Rydh.
FAKTA
Civilsamhället består av människor, grupper och organisationer som agerar tillsammans, skilda från staten, marknaden och det enskilda hushållet. En civilsamhällesorganisation är en icke-vinstdrivande organisation på lokal, nationell eller internationell nivå där man arbetar utifrån en gemensam värdegrund mot gemensamma mål, med visst oberoende från stat och kommun, men ofta väl förankrade i samhället där de arbetar, med kännedom om samhället och människorna som bor där samt om utmaningar som finns och hur de kan lösas.
Det kan vara stiftelser, kooperativ och fackföreningar. Det kan också vara tillfälliga sammanslutningar som samlar in pengar för ett specifikt ändamål, till exempel kvinnors, barns och minoritetsgruppers rättigheter eller klimat- och miljöfrågor, folkbildning, mikrolån eller bostadskooperativ. Civilsamhället är självstyrande, bygger på frivillighet och består även av olika typer av sociala rörelser och nätverk.
Rapporten ”Det frivilliga arbetet i Sverige som del av BNP” från SCB och Marie Cederschiölds högskola visar att nästan varannan svensk arbetar frivilligt på en regelbunden basis. Under 2019 arbetade 4 140 000 personer frivilligt, vilket motsvarade 735 miljoner timmar. Det beräknade värdet av det frivilliga arbetet för samma år kan uppskattas till 161 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 procent av BNP.
Giva Sverige är en branschorganisation för insamlingsorganisationer som arbetar för tryggt givande. Bland de närmare 160-180 medlemmarna finns Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden, Rädda Barnen, Röda Korset, Greenpeace, World Animal Protection Sverige, Amnesty International, Lutherhjälpen, Sjöräddningssällskapet, Läkarmissionen och Frälsningsarmén.
”Rapporten ”Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?” av Giva Sverige och PwC.
Källor: Sida, Giva Sverige, wikipedia
