På drygt femton år har nästan en fjärdedel av Sveriges sista naturliga skogar försvunnit. Det är skogar som till stor del aldrig tidigare kalhuggits och som fortfarande krymper snabbt.
Forskare befarar att de kommer vara helt borta om 50 år, men ”skövlingstakten” övervakas inte ens idag.
– Avskogning och förlust av naturlig skog i Amazonas och andra delar av världen får stark internationell kritik, men förlust av gammal naturlig skog sker i mycket snabb takt framför våra ögon, säger Anders Ahlström, naturgeograf vid Lunds universitet och en av forskarna vid Lunds och Umeå universitet som står bakom en studie av avverkningen.
Studien har tittat på avverkningar under åren 2003 till 2019 i de produktiva skogar som inte har något skydd i dag, men som är gamla och som förmodligen aldrig kalhuggits tidigare. De här skogarna har ofta varierande ekosystem med många slags svampar, lavar, växter och djur och visar hur landskapen fungerade innan mänsklig påverkan. Enligt forskarna har deras betydelse för klimat, biodiversitet och kulturella värden inte hunnit utvärderas.
– Vi måste snabbt kartera dessa skogar över hela den boreala regionen [barrskogsbältet i norra Europa, Ryssland och Kanada] och utveckla strategier för att bevara dem, säger Anders Ahlström.
– Med tanke på att dessa äldre skogar utgör en relativt liten och snabbt krympande del av det större skogslandskapet, försvinner snabbt möjligheten att studera dessa system för att förstå vad vi förlorar, säger Daniel Metcalfe, naturgeografiforskare vid Umeå universitet.
Enligt studien verkar kalhuggning av gammal naturskog vara utbredd i både Sverige, Ryssland och Kanada, men den övervakning som i tropiska områden sker med satelliter sker inte här.
Dels saknas det officiella kartor och dels är naturlig boreal skog svår att studera på satellitbilder.
I dag fortsätter avverkningen.
– Med nuvarande takt på kalhuggningen kommer de sista av dessa oskyddade, gamla naturliga skogar att försvinna i Sverige på 2070-talet. Denna förlust av gammal naturlig skog kommer att definiera våra landskap i århundraden då svensk och annan boreal skog växer långsamt, säger Anders Ahlström.
Studien har kunnat göras tack vare data som finns om skogarnas ålder från mer än 90 000 inventeringsytor. Dessa har kombinerats med en databas över närmare en miljon enskilda avverkningar sedan 2003.
Minst 19 procent av de inventerade skogsbestånd som kalhuggits sedan 2003 har varit så gamla att de ”högst sannolikt” aldrig tidigare kalhuggits. Dessa skogar är de som varit 140 år eller äldre.
Forskarna i Lund och Umeå har samarbetat med CSIRO Oceans and Atmosphere i Australien.
