– Det är viktigt att agera tidigt i politiskt känsliga fall för att undvika att det går låsningar eller prestige i fallet, säger kommissionens ordförande Helena Jäderblom på en pressträff.

Regeringen tillsatte granskningskommissionen förra året. Uppdraget har varit att granska och utvärdera regeringens, utrikesdepartementets (UD) och utlandsmyndigheternas arbete för att få Dawit Isaak och Gui Minhai fria.
Den kinesisk-svenske förläggaren Gui Minhai tillfångatogs den 17 oktober 2015 och har sedan dess, med undantag för några månader 2017, suttit fängslad i Kina.

Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak greps för 21 år sedan i sitt hem i den eritreanska huvudstaden Asmara och har sedan dess suttit i fångenskap i Eritrea.

Tyst diplomati

UD har under åren fått kritik för att man gjort för lite för att hjälpa till. Inte minst har den så kallade tysta diplomatin kritiserats.

Helena Jäderblom framhåller att arbetet präglats av hög intensitet och stort engagemang.

– Det finns inte några perioder under dessa år som präglats av inaktivitet. Med det sagt kan vi konstatera att det i båda fallen finns vissa brister i hanteringen.

Det gäller bland annat arbetet i de inledande skedena.

– I Dawit Isaaks fall tog det lite tid innan man överhuvudtaget förstod att man hade att göra med en svensk medborgare som satt fängslad, säger Helena Jäderblom.

"Häpnadsväckande"

– I Gui Minhais fall reagerade man snabbt men inte tillräckligt starkt. Det är ju oerhört häpnadsväckande att en person blir kidnappad och förd till ett annat land. Där borde vi från svenska sida ha reagerat snabbare.

Bristerna gäller också utredningen om grundläggande fakta om Dawit Isaak och Gui Minhai och om omständigheterna kring deras frihetsberövanden, inresa och vistelse i Eritrea respektive Kina samt analys av relevanta rättsliga frågor, enligt kommissionen.