Sedan 2018 har en forskargrupp undersökt hur nudging och medborgardeltagande kan kombineras för att göra människors livsstilar mer hållbara. Det har bland annat mynnat ut i en hållbarhetsvandring där invånarna själva, med hjälp av experter, får komma med förslag på hur platsen kan nudga till hållbara beteenden.

Ett femtontal personer har samlats i bagarstugan i Vattholma, ett samhälle med omkring 1 300 invånare ett par mil norr om Uppsala, för att tillsammans hållbarhetsvandra genom hembygden. Deltagarna representerar flera av de många föreningar som finns på orten; bland andra idrottsföreningen, PRO, vägföreningen, omställningsgruppen och paraplyorganisationen Vattholma i samverkan. På plats finns också representant för Uppsala kommun.

Hållbarhetsvandringen är ett delprojekt i det större NAP-projektet (Greening urban lifestyles through nudging and participation), som utvecklar kunskap om hur samhällsplanering kan bidra till hållbara livsstilar. Projektet fokuserar på två olika strategier som ofta ses som oförenliga; nudging och medborgardeltagande.

Nudging är en metod för beteendeförändring där förändringar i den fysiska eller digitala miljön används för att “knuffa” människor mot mer hållbara och hälsosamma livsstilar. Till exempel genom att placera cykelställ på strategiskt smarta platser:

– Om det enklaste är att välja cykeln framför bilen kommer folk cykla. Det ska vara lätt att göra rätt, säger Martin Westin, forskare vid avdelningen för miljökommunikation, SLU.

Medborgardeltagande bygger istället på att människor involveras i att aktivt och medvetet utforska möjligheter till att förändra beteenden och system.

– Platsen påverkar hur vi är och vad vi gör. I den här hållbarhetsvandringen ska vi se hur vi kan gestalta centrum till att uppmuntra till ett hållbart beteende. Vi testar alltså hur teorin kan se ut i praktiken, säger Martin Westin.

NAP-projektet undersöker hur nudging och medborgardeltagande fungerar i praktiken. Forskarna vill också kombinera de båda strategierna för att samhällsplaneringen ska kunna bli effektiv och socialt accepterad. Som exempel kan samhällen utformas så invånare uppmuntras, “nudgas”, att delta i gemensamma aktiviteter som stadsodling, idrott, och kulturella aktiviteter. Invånarna kan erbjudas möjlighet att delta i utformningen av dessa nudgar, och också ges möjlighet att utvärdera hur befintliga miljöer bjuder in till vissa beteenden.

– I den första delen av projektet har vi gjort analyser av handböcker i hur man kan jobba med nudging och medborgardeltagande var för sig. Vi kom fram till att ställa frågan vems kunskap det är som räknas. Vid medborgardeltagande låter man de som bor på platsen vara med och utforma den, inom nudging handlar det om beteendevetenskaplig expertis. Så det finns olika svar på den frågan. Vi ville ta det vidare och testa vad som händer om man kombinerar vetenskap med lokal kunskap, säger Martin Westin, som också ansvarar för hållbarhetsvandringen.

Henrik Pedersen från Vattholmas omställningsgrupp dukar fram hembakt bröd bakat på lokalt producerat mjöl och smörgåspålägg gjorda på närodlade grönsaker och ätbara perenner, samtidigt som Martin Westin går igenom vad som ska ske under kvällen:

– Vi kommer ta oss upp till centrum och där ska vi utforska vad platsen uppmuntrar oss till att göra. Sedan ska vi komma fram till vad vi vill att platsen ska uppmuntra oss att göra och ge förslag på hur platsen kan förändras.

Promenaden går från bagarstugan via de gamla bruksgårdarna och upp till centrum där matvarubutik, bibliotek, skola, fritidsgård, äldreboende och idrottshall ligger samlat. Den tar bara några minuter, men redan på väg dit bubblar det av idéer. På plats delas gruppen upp i två som får samma avgränsade plats att undersöka. Flaggor och pennor delas ut och deltagarna får instruktioner om att skriva upp svaren på de frågor som gavs tidigare; vad uppmuntrar platsen till, vad vill man att den ska inspirera till och hur kan den förändras.

Snart är diskussionerna igång. Någon nämner att fritidsgården flyttats, vilket genererar mer trafik till platsen. Återvinningsstationen uppmuntrar till att lämna sina sopor samtidigt som man besöker bibliotek eller matvarubutik och fyller sitt syfte. En annan berättar att ytan bakom matvarubutiken tidigare varit gemensam odlingsmark när önskemål om en matpark kommer på tal.

En problematisk busshållplats fastnar många av deltagarna vid. Här ska fotgängare, cyklister, bilister och lastbilar samsas om utrymmet. Kanske kan man med relativt enkla grepp förändra rörelsemönstret från de cyklister som kommer från idrottsplatsen en kilometer bort? Göra parkeringen tydligare med linjer och förbättra övergångsstället?

Idéerna och förslagen är många och kreativa. Nu är det upp till Vattholmaborna själva huruvida de ska bli verklighet och till sin hjälp har de Uppsala kommun.

– Vi samarbetar med vägföreningen och Vattholma i samverkan redan i dag, vi får diskutera hur vi kan gå vidare med förslagen och hitta förutsättningarna. Från kommunens håll kan vi se över vad kommunen kan bidra med – oanvända grönytor kan exempelvis upplåtas till odlingsytor, säger Cecilia Carlqvist, landsbygdsstrateg, Uppsala kommun.

För projektets del ska nu forskningsgruppen dra slutsatser utifrån resultaten och därifrån formulera en metod som kan användas inom kommunal planering och även fungera som ett verktyg för föreningar, bostadsbolag och andra aktörer som på olika sätt har möjlighet att påverka platser till att bli mer hållbara.

NAP-projektet har pågått sedan 2018 och rundas av under våren 2023. Projektet är en del av det svenska strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Viable Cities finansieras gemensamt av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

NAP-projektet är finansierat av Viable Cities och SLU. Partners i projektet är SLU, Uppsala Kommun, Malmö Stad, Fastighetsägare BID Sofielund, Rosendal Fastigheter, LINK Arkitektur AB, Lindroos Arkitektur, Urban Minds, Tengbom Arkitekter, and WSP Sverige.