Stängda vårdplatser, patienter i korridorer och utmattad personal. När 18 av 21 regioner enligt Socialstyrelsen rapporterar brist på sjuksköterskor får det stora konsekvenser för patienterna. Sjuksköterskebristen pekas ofta ut som en av orsakerna till växande vårdköer.

Samtidigt visar siffror från 2020 att bara 13 procent av de yrkesverksamma sjuksköterskorna jobbar inom andra branscher än sjukvården. På Socialstyrelsen har statistikern Mikael Ohlin just analyserat klart de senaste siffrorna över inom vilka branscher sjuksköterskor arbetar. Och det finns en liten trend, där de som har sjuksköterskelegitimation väljer att lämna hälso- och sjukvården, som pågått några år.

– Vi ser en viss ökning i andelen sjuksköterskor som jobbar med annat men det är inga stora förändringar. Andelen har ökat med cirka 1 procent den senaste femårsperioden, säger Mikael Ohlin.

Går miste om kompetens

Men det handlar inte bara om hur många som lämnar vården. Om rörligheten mellan arbetsgivare inom vårdsektorn blir för stor går man miste om kompetens och kontinuitet, enligt Ann Rudman, sjuksköterska och docent vid Karolinska institutet och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Dalarna.

– De som väljer att stanna kvar måste få möjlighet att göra ett bra jobb där de är.

I en undersökning som Novis gjort på uppdrag av Vårdförbundet i maj uppger 48 procent av sjuksköterskorna att de överväger att lämna vården helt.

– Även om sjuksköterskor som säger upp sig inte lämnar vård och omsorgen helt så byter de till exempel från sjukhus till vårdcentral eller till tjänster med mer dagtidsscheman eftersom man inte orkar jobba dygnet runt, säger Janí Stjernström, vice ordförande i Vårdförbundet.

Lojala men cyniska

Enligt Janí Stjernström är möjlighet till återhämtning, inflytande över sin arbetssituation och möjlighet till fortbildning några av de återkommande kraven.

Bilden delas av Ann Rudman. I sin forskning har hon följt över 4 000 sjuksköterskor som tog examen 2002, 2004 och 2006. Genom regelbundna enkäter och intervjuer har deras inställning till yrkesliv, hälsa och karriär kartlagts.

– Att många väljer att stanna kvar inom vården trots att de funderar på att sluta beror på att de upplever att de har ett meningsfullt jobb, de är väldigt lojala. Men de skalar också bort annat i livet för att orka med jobbet, säger hon.

Forskningen visar att de som arbetar under påfrestande förhållanden med övertid och utan möjlighet till återhämtning tappar engagemang, blir mer cyniska och bara arbetar på rutin.

Att tacka ja till extra arbetspass på grund av dåligt samvete för att det annars är kollegor och patienter som drabbas bidrar till en ökad stress men är vanligt förekommande.

– Sjuksköterskorna orkar och hinner inte ge patienterna den bästa vården. Förutom att det blir dåligt för sjuksköterskorna och övrig personal så leder det till brister i patientsäkerheten, säger Ann Rudman.

I den senaste uppföljningen, som håller på att sammanställas just nu och som bland annat täcker in pandemin, svarar en tredjedel av sjuksköterskorna att de gav bristfällig vård minst en gång i veckan när det var som värst.

Återhämtning är centralt

– Samtidigt visar vår undersökning att det inte är så komplicerat att göra sjuksköterskorna motiverade och engagerade. Det vill ha en stöttande chef, möjlighet till återhämtning och kunna jobba evidensbaserat, säger hon.

Region Västernorrland är en av de regioner som drabbats av uppsägningar och sjuksköterskebrist. På sjukhuset i Sollefteå har man i veckan behövt gå ner från 26 till 21 vårdplatser. Ewa Lodin är vice avdelningsordförande för Vårdförbundet i Västernorrland. Hon har arbetat 26 år som sjuksköterska inom intensivvården vid sjukhuset i Sollefteå och ser hur många tappar orken.

– Nu är sommaren över men det ser tufft ut inför hösten också. Det som behövs är en hållbar arbetsmiljö så att personalen vill söka sig hit och sedan stanna kvar. Nu möter jag unga nyutexaminerade som känner att de inte klarar av uppgifterna eftersom de slängs in i verksamheterna utan inskolning.

Från Vårdförbundets sida vill man centralt att den kommande regeringen tillsätter en kriskommission.

– Regeringen måste prata om vad som ska prioriteras för att få en hållbar hälso- och sjukvård. Vi ser att förutsättningarna för region- och kommunpolitikerpolitikerna hänger på vad myndigheter, regioner och kommuner får för mandat. Därför måste regeringen ta ett mycket större ansvar, säger Janí Stjernström.