Valrörelsen har varit den mest barnfientliga hittills. Det menar ett 60-tal barnrätts- och ungdomsorganisationer, som sett flera exempel på ”en förskjutning i synen på barn, inte minst i den polarisering som präglar den politiska debatten”, där barn används som brickor i det politiska spelet, skriver de i en debattartikel i Svenska dagbladet.
Bland organisationerna finns Bris, Youth 2030 movement, Barnrättsbyrån, Elevernas riksförbund, Friends, Grön ungdom, Rädda barnens ungdomsförbund bland andra.
Som exempel ger de att en vi och dom-retorik gällt barn och där förslag på samhällsproblem innehåller ”förenklade insatser riktade mot vissa grupper av barn”.
”Den politiska debatten i årets valrörelse har präglats av förslag om hur staten bättre kan kontrollera, uppfostra och straffa barn och unga. Screening av barn i utanförskapsområden för adhd, språkkontroller av tvååringar som inte är inskrivna i förskolan och förnedringsstraff mot nioåringar är bara några av många exempel på förslag tagna ur luften, helt utan vetenskaplig förankring”, skriver organisationerna.
Förslagen tar inte hänsyn till bristen på barnpsykologer och behörig personal i förskolor och skolor, och experter bedömer att förslagen inte skulle ha den efterfrågade effekten.
Organisationerna påpekar att barn enligt barnkonventionen, som blev svensk lag 2020, har rättigheter och att beslut som rör barn ska ta hänsyn till barns perspektiv och åsikter.
Barns rättigheter ska granskas
Det tidigare i år inrättade Institutet för mänskliga rättigheter rapporterar samtidigt till FN om områden där barns situation i Sverige behöver tas i beaktande.
Rapporten lämnas till FN:s kommitté för barnets rättigheter och föreslår att dessa områden bör finnas med när regeringens arbete för barnets rättigheter granskas:
• Effekterna av pandemin
• Inkorporeringen av barnkonventionen
• Regeringens uppföljning av den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter
• Barnombudsmannens oberoende
• Barnets bästa i lagstiftningsprocessen
– Att lämna kompletterande rapporter till internationella granskningsorgan är ett viktigt verktyg för institutet för att fullgöra uppdraget i enlighet med de så kallade Parisprinciperna. Vår förhoppning är att institutet ska bidra till att skapa en helhetsbild kring relevanta människorättsutmaningar i Sverige. Detta gör vi tillsammans med andra nationella aktörer, såsom Barnombudsmannen, civilsamhällesorganisationer och den samordnade alternativrapporten från civilsamhället, säger Anders Kompass, vikarierande direktör för institutet i ett pressmeddelande.
Institutet för mänskliga rättigheter inrättades den 1 januari i år.
