161 nationer röstade för beslutet i slutet av juli. Man hoppas nu att det ska leda till större ansträngningar globalt för att denna rättighet ska upprätthållas av både stater, internationella organisationer, företag genom policys, samarbeten och utbyte av erfarenheter.

David Boyd, speciell rapportör inom FN om mänskliga rättigheter och miljö, beskrev beslutets betydelse så här i ett uttalande från FN:

– Den här rättigheten var inte med I den universella deklarationen om mänskliga rättigheter som antogs 1948. Så det här är verkligen en historisk resolution som kommer att förändra den internationella juridiken kring mänskliga rättigheter.

Genomgripande förändringar behövs

David Boyd anser också att resolutionen är viktig med tanke på att världen står inför en trefaldig miljökris – klimatförändring, förlust av biologisk mångfald och föroreningar.

– Vi behöver genomgripande förändringar i samhället och vi behöver snabbt byta till förnybar energi. Vi behöver också byta till en cirkulär ekonomi och avgifta samhället, och då är rätten till en hälsosam miljö ett av de kraftfullaste verktygen vi har för att hålla regeringar ansvariga.

Resolutionen är inte juridiskt bindande, men förhoppningen är att de ändå ska vara viktig genom att den visar på ett moraliskt ansvar i frågan. Så har enligt Boyd skett i frågan om tillgången på rent vatten i världen.

– Sådana här resolutioner kan tyckas abstrakta, men de blir en katalysator för handling och de kan ge vanliga människor kraft att hålla sina regeringar ansvariga.

Biologisk mångfald avgörande

Försämrad miljö påverkar också människor på många sätt på grund av den minskade biologiska mångfalden. Vikten av att förstå de resurser naturen bidrar med är en av de frågor som nu lyfts fram av IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC, och är en förkortning av Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.

Fokuset på kortsiktiga vinster behöver stoppas, enligt IPBES, som i en rapport visar att var femte person i världen lever av vilda växter, djur och svampar, men att dessa vilda arter hotas av överexploatering.

Ett avtal för biologisk mångfald, liknande Paris-avtalet för klimatet, kan komma att bli en fråga för ett toppmöte om biologisk mångfald, som kommer att hållas i Montreal i Kanada i december. En miljon arter riskerar att utrotas om inte åtgärder vidtas för att bibehåll den biologiska mångfalden, och att skydda landområden och vatten.

"God livskvalitet" behöver omdefinieras

Vice ordföranden i IPBES, professor Patricia Balvanera beskrev det så här för BBC:

– Det innebär att vi omdefinierar ”utveckling” och ”god livskvalitet” och erkänner de många sätt på vilka människor relaterar till varandra och till naturen omkring oss.

82 forskare har i genomgången tittat på 1 000 vetenskapliga rapporter.
 
Inger Andersen, verkställande direktör på FN:s miljöprogram UNEP säger:

– Den här rapporten visar klart att vi måste sätta vetenskapligt grundade bedömningar av naturen i centrum för ekonomiska beslut.