Såväl väljare som företrädare för Sverigedemokraterna har i snitt sämre anknytning till arbetsmarknaden och även svagare kopplingar till en kärnfamilj än svensken i gemen. Det är en av slutsatserna från en studie, som utförts av bland andra professor Torsten Persson, forskare i politisk ekonomi vid Stockholms universitet.

– I Sverige betyder jobbet väldigt mycket och det finns också de som hävdar att kärnfamiljen är viktig, säger han.

Forskarna har samlat data  på individnivå och fått fram samband mellan tecken på utanförskap och anknytning till partiet.

Torsten Persson konstaterar att de som före detta presidenten Donald Trump kallade det glömda folket verkar finnas i Sverige också, alltså de som känner sig utanför och på grund av det drivs mot den populistiska högern.

Mot etablissemanget

Vad som också är tydligt för de som engagerar sig för SD, är att de är kritiska mot etablissemanget, alltså de grupper som har god anknytning vad gäller såväl arbete som familj med mera. Partiets företrädare har rentav vänt på kuttingen så att etablissemangets företrädare blivit gruppen som är utanför och de som förknippas med SD blivit inne.

Det som utmärker företrädare för övriga partier är för övrigt just att de tillhör etablissemanget, alltså den grupp  som har god anknytning till samhället på olika sätt. Det gäller även Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.

Mindre kompetens

Men för SD är företrädarna mer lika sina väljare.  Forskarna använder begreppet kompetens, och konstaterar att partiets företrädare har mindre av det, jämfört med andra företrädare för andra partier.

Likheten med väljarna kan vara en styrka i det här fallet. Torsten Persson menar att  med tanke på läget i riksdagen till exempel, är det svårt för politiker att ge bestämda besked. Politikerna vet att det inte blir trovärdigt, eftersom de andra partierna kan tvinga fram något helt annat, i det nuvarande ostadiga politiska läget då ingen partikonstellation dominerar och kan driva sin egen linje utan problem.

–  Sannolikheten är större att en politiker som liknar en själv ska göra något man tycker är gynnsamt,  säger Torsten Persson.

Men varför just det lett till fientlighet till invandrare, en annan grupp där många lever i utanförskap, är en fråga som studien inte svarar på. Det finns flera möjliga förklaringar, enligt Torsten Persson.

En är att de som följer SD tillhör en grupp som drabbas extra mycket av konkurrens från personer som inte är födda i Sverige, på arbetsmarknaden till exempel. Men han och hans kollegor har kommit fram till att det sambandet inte är lika starkt som till exempel den svaga positionen på arbetsmarknaden som gäller för både SD-väljare och SD-företrädare.