Inför år 2030 ska 40 procent vara förnybar energi inom EU, enligt unionens 27 energiministrar. De vill också öka tempot för energieffektivisering inom EU. Nu ska målen vidare till parlamentet innan ett slutgiltigt beslut kan fattas.
Målet för förnybart inom energimixen ökar från 32 procent till 40 procent år 2030 om energiministrarna inom EU får som de vill. De beslutade om allmänna riktlinjer för att höja målet under ett möte vid Europeiska Unionens råd 27 juni.
Rådet fastställde också mål för olika sektorer. För byggnader är målet till exempel att förnybart ska stå för 49 procent av energianvändningen. Delmålet för transporter gav flera alternativ. Ett är att minska växthusgasintensiteten inom sektorn med 13 procent till år 2030. Annars kan länderna ha ett bindande mål på 29 procent förnybar energi för transporterna till det året.
Snabbare tillstånd
För att minska risken att omställningen leder till ohållbar användning av biomassa, så ska hållbarhetskriterierna stärkas. Rådet enades också om åtgärder mot bedrägerier vid användning av biodrivmedlen. Rådet vill också snabba på tillståndsprocessen för förnybar energi.
Efter invasionen av Ukraina, ses ökningen av förnybart även som ett sätt att göra EU oberoende av ryska fossila bränslen.
Effektivare också
Rådet enades också om energieffektivisering. Energiförbrukningen på EU-nivå ska minska med 36 procent senast år 2030.
Enligt de beslutade riktlinjerna, som alltså är ministrarnas position inför förhandlingar i parlamentet, måste ländernas insatser öka redan inför nästa år.
Allt är en del av EU:s övergripande klimatpaket Fit for 55. Energiproduktion och energianvändning står för 75 procent av EU:s utsläpp.
Hoppas på höjning i parlamentet
Riktlinjerna blir underlag för förhandlingar inom EU- parlamentet innan beslut kan tas. Jytte Guteland (S) företräder Sverige inom parlamentets miljöutskott. Hon tycker att det är bra att kraven ökat men menar att i utskottet handlar diskussionerna om en högre nivå ändå.
– Jag hoppas att vi landar på 45 procent till år 2030, säger Jytte Guteland.
Hon oroar sig inte för att höjningen inte alls ska gå igenom. Även de som inte bekymrar sig för klimatet, kan se att förslaget ger fördelar ekonomiskt, med billigare energi inom unionen, och minskat beroende av ryska fossila bränslen. Och EU:s klimatlag har gjort att alla inser behoven av nya direktiv.
– Jag tror snarare att det finns en risk för urvattning. Man tummar lite på kraven här och där, säger Jytte Guteland.
I slutändan riskerar det att leda till att klimatmålen inte nås ändå.
Men något nej till den ökade ambitionsnivån som energiministrarna kommit överens om blir det alltså inte enligt henne, i alla fall inte i parlamentet som ska behandla ärendet i september.
