Kan offentliga miljöer fortsätta byggas så som de alltid gjorts och ändå bli trygga och inkluderande för alla? Nej, anser arkitekter och kommuner som tillsammans tagit fram ett system som ska se till att också diskrimineringsaspekter och mänskliga rättigheter finns med när städer växer.

Det nya systemet, som presenteras den här veckan, kallas JämtJämlikt. Det ska ge stadsbyggare och planerare ett konkret ramverk som gör att frågor om diskriminering, mänskliga rättigheter och social hållbarhet finns med i arbetet på ett systematiskt sätt i offentliga miljöer som bibliotek, kulturarenor och idrottshallar, skolor, torg, parker och gator.

– Inom de flesta kommuner finns en vilja att göra stadsplaneringen tillgänglig och trivsam för alla, men tyvärr saknas det ofta kunskap om utformningens betydelse för jämlikhet. Även om ambitionerna är goda blir de inte genomförda fullt ut. Genom att en tredje part kommer in och gör en certifiering säkerställer kommunerna att de når sina uppsatta mål vad gäller jämlikhet i stadsplaneringen, säger Ingrid Isaksson, revisor och projektledare på RISE.

– Om vi vill ha en jämlik stad kan vi inte fortsätta planera och bygga som vi alltid har gjort. Målet har varit att skapa en systematik för innovativt arbete med jämlikhet och mänskliga rättigheter i arkitektur- och stadsutvecklingsprocesser, säger Vesna Vasiljkovic, affärs- och kontorschef på arkitektkontoret Tengbom.

Promenadstråk först ut

Helsingborgs stad har varit med i arbetet med Jämtjämlikt i tre år och har ett första projekt klart – ett promenadstråk i hamnen.

En trygghetsenkät visade att nästan var fjärde person i ett område nära hamnen upplevt olika typer av trakasserier och kommunen såg ett behov av platser där det togs extra hänsyn för att kvinnor och äldre skulle känna sig trygga.

– Under arbetet insåg vi två saker. För det första att vi behövde göra en större förändring av vårt arbetssätt. För det andra att en person inte bara är sitt kön utan att det finns en rad andra delar att ta hänsyn till när man vill skapa en jämställd och trygg plats, säger Moa Sundberg, urban designer vid Helsingborgs stadsbyggnadsförvaltning.

Jämlikhetsperspektivet ska finnas med i hela stadsbyggnadsprocessen precis som alla andra frågor.

– People’s Walk utformas med syftet att få äldre från olika stadsdelar, med olika ekonomisk bakgrund, olika trosuppfattningar och olika sexuell läggning att mötas och känna sig trygga. Stråket utformas i enlighet med önskemål från äldre som vi intervjuat – det handlar bland annat om mycket grönska för att få skugga, många sittplatser och en boulebana, berättar Moa Sundberg.

Budskap från dagens boende i Helsingborg samlas också in och budskapen blästras på den gatsten som ska ligga på platsen.
– Vi bjuder in barn, unga, äldre och andra grupper. Jämlikhetensaspekten finns i att vi bjuder in alla grupper och att alla i och med det ska känna sig inbjudna och inkluderade på platsen, säger Hjördis Hilmarsdottir, kommunikationschef på stadsbyggnadskontoret i Helsingborg.

Arvika kommun använder jämlikhetssystemet i arbetet med sin nya översiktsplan och i Ängelholmshem i Ängelholms kommun används det i arbetet med ett nytt bostadsområde.

Städer byggda på mänskliga rätigheter

Också Raul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter har varit med i arbetet med JämtJämlikt.

– Det är hela det offentliga Sveriges ansvar att förverkliga jämlika mänskliga rättigheter. För att det ska bli verklighet krävs konkreta verktyg anpassade till offentlig verksamhet på nationell, regional och kommunal nivå. JämtJämlikt är just ett sådant verktyg. Det är skräddarsytt för att kunna tillämpa ett människorättsbaserat arbetssätt i stadsbyggnadsprocessen, säger Anna Bruce på Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter.

JämtJämlikt ska kunna användas i både små och stora projekt och i både översiktsplaner och detaljplaner. Det bygger på diskriminerings- och tillgänglighetslagstiftningen och på internationella konventioner. Det ska ta hänsyn till ”icke-diskriminering och jämlikhet, deltagande och inkludering samt transparens och ansvar”. Arkitektkontoret Tengbom, Helsingborgs stad, Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och forskningsinstitutet Research Institutes of Sweden (RISE) har deltagit i samarbetet.